Barnen och internet: Föräldrar och lärare oense om skärmar och digitala läromedel 

– I samhällsdebatten pratas det ofta om skolan, elever, föräldrar och lärare. Men allt för sällan får dessa grupper själva komma till tals. Mot bakgrund av ett samtal om skärmar i skolan som ofta är svartvitt vill vi med denna rapport bidra till en mer nyanserad bild och vidgad diskussion i dessa viktiga och komplexa frågor, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

Internetstiftelsen har i rapporten Barnen och internet undersökt barnens digitala verklighet i hemmet och skolan – och pratat med lärare och föräldrar om skärmar och digitala läromedel. 

Rapporten visar att mer än tre av tio föräldrar anser att digitala läromedel främst underlättar inlärningen, och en av tio tycker att de främst försvårar. Bland lärarna är resultatet det motsatta, där bara en av tio tycker att digitala läromedel främst underlättar inlärning, och tre av tio menar att de främst försvårar. 46 procent av lärarna anser att de försvårar lika mycket som de underlättar. 

Det finns också en skillnad i hur man uppfattar fördelningen mellan tryckta och digitala läromedel i skolan. Nästan sex av tio lärare anger att barnens läromedel främst är i tryckt format, jämfört med tre av tio av föräldrarna. Lärarnas och föräldrarnas bild går mer isär ju äldre barnen blir – på gymnasienivå är skillnaden som störst. 

– De flesta föräldrar tycker att digitala läromedel väcker barnens lust att lära. De lyfter också möjligheten att individanpassa digitala läromedel, att kunna repetera vissa uppgifter och få kompletterande uppgifter anpassade efter barnets förutsättningar. Samtidigt känner många lärare att digitala läromedel försvårar inlärningen på grund av bland annat distraktioner och att eleverna upplevs ha svårare att ta till sig text i digitalt format, säger Jannike Tillå, kommunikationschef och internetexpert på Internetstiftelsen.

Elever positiva till skärmar på lektioner

När det kommer till eleverna ser man främst fördelar med skärmar på lektionerna. Uspar som nämns är att det är lättare och snabbare att skriva och redigera, samt att rättning sker automatiskt. Men även eleverna uppger att det finns nackdelar, där en sådan är att skärmarna innebär distraktioner. 

– Barnen tycker att digitala läromedel är roligare och mer engagerande. De känner också att de kan arbeta mer självständigt, plugga var de vill och söka information själva istället för att fråga läraren. 
Man erkänner dock att det är svårt att låta bli att spela och surfa i smyg. Många barn nämner också fusk som något man brottas med, och att man märker att andra fuskar, vilket skapar orättvisa bedömningar, säger Jannike Tillå. 

Nästan tre av tio föräldrar saknar ett område inom digital kompetens i skolundervisningen. Källkritik är den digitala kompetens som flest föräldrar saknar i undervisningen för deras barn, medan lärare istället anser att barnen framför allt saknar grundläggande teknik- och datorkunskap.

– Föräldrarna tycker också att barn behöver bli bättre på teknik och hur man rent praktiskt använder enheter och verktyg. Vi ser att aktuella ämnen som AI och promptning seglar upp. Dessutom anser man att skolan behöver lära barnen hur man känner igen och skyddar sig mot bedrägerier på nätet, säger Jannike Tillå.