Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

drönare

Drönare håller på att bli ett av de viktigaste sätten att samla information om utvecklingen på vår planets yta. Den vanligaste drönartypen är en quadcopter.

Läs mer Dölj

drönare i luften framför ett hus.jpg

Foto: Adobestock

Den vanligaste drönartypen är en quadcopter eller quadrocopter, vilket är en farkost med fyra propellrar. Det finns också drönare med tre, sex och åtta propellrar.

Drönare har väldigt många användningsområden, de kan bland annat användas som stöd av rättsväsendet, hjälpa till vid räddningsuppdrag och leverera medicin. 

Drönare kan användas vid akuta väderlägen eller skogsbränder, för att bland annat ge överblicksbilder.

Att använda drönare kan även hjälpa människor i nöd. På Karolinska Institutet har man exempelvis tagit fram en drönare med hjärtstartare som snabbt kan ta sig till drabbade vid larm. Och i Rwanda levererar drönaren Zipline blod och medicin till avlägsna sjukhus. 

Från och med 1 januari 2021 gäller nya regler för drönare inom den så kallade öppna kategorin. Dessa är: 

  • Krav på kompetens. En drönarpilot behöver skaffa sig drönarkort för att flyga med drönare. Det sker med ett onlinetest utifrån det utbildningsmaterial som är publicerat på transportstyrelsen.se/dronare.
  • Registrering av drönaroperatören, det vill säga personen som ansvarar för flygningen.
  • En enskild drönare ska kunna identifieras på avstånd med en form av märkning. Det ska gå att fastställa drönarens geografiska position, höjd, hastighet och flygväg.
  • Drönare ska vara CE- och C-märkta.

Här kan du läsa Voisters artiklar om drönare.

Mer läsning