Ny forskning visar: Övervakning ses som nödvändigt ont

− Det som kan ses som legitimt och motiverat med ett välvilligt syfte kan också ses som påträngande och kränkande av den personliga integriteten. Jag tror att det här är något vi alla kan relatera till, säger Stefan Gelfgren, docent i religionssociologi vid Umeå universitet, via ett pressmeddelande. 

Data genereras kontinuerligt när vi använder alltifrån sociala medier till banktjänster och välfärdssystem. Data som kan analysera och förutsäga nuvarande och framtida beteenden, men också övervaka oss och vad vi gör. 

"Vårt förhållningssätt inte entydigt"

I forskningsantologin Everyday Life in the Culture of Surveillance tittar man på övervakning ur flera olika perspektiv. Där försöker forskare inom bland annat medie- och kommunikationsvetenskap, filosofi, geografi och sociologi förstå vad det innebär för oss människor att leva i en övervakningskultur. 

− Det vi kan se är att människors förhållningssätt till övervakning och datainsamling inte är entydigt. Å ena sidan visar flera kapitel att det är viktigt för många att information om dem inte samlas in och sprids. Å andra sidan pekar flera studier i boken – ibland i samma kapitel – på att folk generellt sett hanterar övervakningen tämligen pragmatiskt i sitt vardagliga liv, säger Lars Samuelsson, docent i filosofi vid Umeå universitet.

I många fall ses nämligen övervakningen som ett nödvändigt ont, där fördelarna överväger nackdelarna.

− I studier av hur människor förhåller sig till datainsamling i mobilspel eller fertilitetsappar så framkommer att övervakningen förstås mest som ett nödvändigt ont som det inte går att komma ifrån, säger Lars Samuelsson.

Forskarna hoppas på att antologin ska kunna öka förståelsen för hur vi människor ser på övervakning i våra vardagliga liv. 

− Det som varit så spännande är att de olika kapitlen belyser hur komplext detta är, att människor försöker hantera en oerhört komplex värld på bästa möjliga sätt. Vi kan se att folk generellt sett är väldigt reflexiva och medvetna kring sitt eget beteende i relation till den digitala datainsamlingen och övervakningen, säger Stefan Gelfgren.