Halvledarkrisen: Sverige måste ta plats vid bordet

– Saker som börjar med halvledare styr i slutändan hela samhället vi lever i, så det här har en historisk påverkan, förklarar Lars-Erik Wernersson, professor i nano-elektroteknik vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), på ett seminarium om halvledarkrisen under Almedalsveckan.   

Enligt Lars-Erik Wernersson kan vi inte bara skylla på pandemin för att förklara dagens halvledarbrist. Han pekar istället på globalisering och störningar i den globala handelsekonomin som viktiga orsaker till varför frågan blivit så viktig.

Darja Isaksson, generaldirektör på innovationsmyndigheten Vinnova håller med. 

– Pandemin har ju spelat in i form av nedstängning i försörjningskedjor men även andra geopolitiska strömningar och klimatkatastrofer såsom översvämningar, bortspolade vägar och bränder gör att logistik och transport inte fungerar. Då får man ställa sig frågan som EU gjort, kommer vi se mer eller mindre av detta? Svaret är mer och vi behöver se över hur vi kan säkerställa försörjningen på andra sätt. Det leder till större satsningar från exempelvis EU. Detta skapar möjligheter men är samtidigt ett hot för de som inte är med, så frågan är nu vilken position vi ska ta, säger hon.

Hos det statliga forskningsinstitutet Rise driver man för närvarande tillämpad forskning i form av testanläggningar på nano-området, som spelar stor roll i framtagningen av halvledare. Här vill Rise se att Sverige stärker upp sin innovations- och konkurrenskraft, även om svaret inte nödvändigtvis behöver vara en egen storskalig produktion.  
 
Varför ska det inte finnas i Sverige? 

– Vi behöver stärka innovationssystemet generellt kring halvledare. Men vi tror inte att man måste ha storskalig produktion på Sverige-nivå utan det räcker på EU-nivå. Det finns ingen närhetsprincip i detta eftersom det inte är något som är svårt att transportera, säger Pia Sandvik, vd på Rise.

Lars-Erik Wernersson vill dock slå ett slag för Sverige i sammanhanget. 

– Genom småskalig produktion kan vi vara med och bidra. Jag tror att EU behöver Sverige och Sverige behöver EU. Vi har viktiga bidrag att leverera genom exempelvis kraftelektronik, och möjlighet att göra kompletteringar med kisel exempelvis för att få till nya funktioner och innovera, säger han.

Att bygga OS-laget i halvledare börjar med ambitioner  

För närvarande finns en EU-satsning på 40 miljarder euro som kommer att fördelas på tre pelare: Forskning för långsiktighet, satsning på tillverkning och stora anläggningar, och övervakningssystem för detta. Här har Sverige inte satt en tydlig målbild eller varit duktiga på att nyttja styrkan i svensk samarbetsförmåga, menar paneldeltagarna.

– Vi såg en helt ny förmåga från engelska läkemedelsföretag att växla upp under Corona. Och de bestämde sig för att flytta fram sina positioner, det var inget de hade förberett sig på. Vill vi  kan vi ta position men det handlar om pengar. När vi jämför Sverige med andra länder lägger vi 3,5 procent av vår BNP på forskning, varav 60 procent kommer från privat sektor. Men Sydkorea lägger över fyra procent och Israel över fem, så de länderna ligger långt framför oss. Därför behövs ett samarbete mellan forskningen och företagen, säger Darja Isaksson.  

Volvo Cars: bygg OS-lag med svenska bolag

Även på Volvo Cars tycker man att Sverige borde ta en mer proaktiv position. 

– Det är väldigt mycket forskning just nu kring superchipen men vi behöver ta en aktiv plats vid bordet i de europeiska diskussionerna, mittemot Frankrike, Tyskland och Holland. Platsen bestäms av länders kunskapsposition. Vad är vår nivå och ambition? Vi har inte ens uttalat det i Sverige, och att komma tvåa kan inte vara ett alternativ, säger Stefan Christiernin, Forskningschef, Volvo Cars. 

Han jämför det med sportens värld: 

– Vi behöver kvala in i det slags tekniska Champions League som finns i världen idag. Vi har en idé om intern konkurrens i Sverige som måste bort om vi ska lyckas. Om vi ser att vi har OS-stjärnor måste vi börja bygga vårt eget OS-lag med dem.   

– Vi måste lära oss av fotbollen och skapa ett lag med många olika roller. Det räcker inte med en stjärna utan vi behöver vara ett team, och samtidigt ha tydliga nyckelspelare som kan ta position i diskussionerna inom EU. Här behöver vi forskningstyngden bakom oss, summerar Lars-Erik Wernersson.