"Sverige behöver satsa på egna halvledarfabriker"

EU föreslår i satsningen Halvledarakten (ECA) att 43 miljarder Euro ska investeras för att göra Europa mindre importberoende av halvledare från Asien. Idag importeras större delen av våra halvledare från Asien och främst från Taiwan. Men så har det inte alltid varit. Stora aktörer som Ericsson och IBM hade förr egna fabriker som nu är nedlagda, delvis till följd av mer avancerad tillverkning och delvis på grund av pressade priser. Kort sagt, försäljningsvolymerna måste vara mycket stora för att en investering i halvledartillverkning ska vara lönsam.

Så Europa har funnit sig i att produktionen flyttat till andra sidan jordklotet. Men nackdelen med ett fåtal halvledartillverkare på världsmarknaden har på senare år blivit påtagliga. Det är kritisk brist på komponenter i allmänhet och halvledare i synnerhet.

Elektronik är i högsta grad branschöverskridande och utgör en allt större och viktigare andel i både dagens och morgondagens produkter och tjänster. Elektronik är dessutom en vital grundförutsättning för att vi ska kunna möta de globala utmaningar vi gemensamt står inför.

Svensk Elektronik representerar hela den svenska elektronikindustrin. Våra medlemmar är aktörer inom hela värdekedjan, akademi och företag, stora som små. I vår senaste kartläggning fann vi att elektronikindustrin, som i Sverige omsatte 213 miljarder kronor och sysselsatte 63 000 personer 2020, är av synnerligen stor betydelse för Sveriges export och konkurrenskraft. Mycket viktiga för innovation och framtida utveckling är de många små och medelstora spetskompetensföretagen.

Vi vill därför att våra politiker och tjänstemän på allvar får upp ögonen och förstår vilka satsningar som krävs för att svensk elektronikindustri fortsatt ska vara en stark och hållbar del av svensk tillväxt, export och innovation.

Satsa på kompetensen

Svensk Elektronik ställer sig mycket positiva till att utveckla kompetenscentra i Sverige. Sverige har en bra grund med flera stora lärosäten med hög kompetens, där utbildning och forskning kan bedrivas. En satsning av både EU och Sverige kan generera fler utbildningsplatser, forskningsprojekt och större arbetsmarknad, vilket i sin tur ökar elektronikområdets attraktivitet och lockar fler unga talanger.

Möjligheten för ingenjörer och forskare att förverkliga idéer och koncept i pilotlinjer är en plantskola för nytt företagande. Om vi sedan kan skapa kapitalfonder för SME och start-ups, kan företag dessutom stanna kvar i landet i stället för att tvingas lämna när produktionen ska skalas upp och brist på kapital och kunniga investerare blir påtagligt. Vi har sett flera lovande företag inom halvledarområdet försvinna utomlands, då proof-of-concept uppnåtts och kommersialiseringsfasen inträder, vilket kräver stort investeringskapital.

Inget land kommer ha all nödvändig kompetens inom denna komplicerade värdekedja som halvledarområdet kräver. Nätverk av kompetenscentra inom Europa kan däremot göra att kritisk massa uppnås. Det finns redan utbytesprogram inom Europa för studenter och forskare, vilket kan och bör utvecklas. Det är i det kreativa mötet idéer skapas.

Ingen mjukvara utan elektronikhårdvara

Artificiell intelligens och uppkopplade föremål innebär naturligtvis en växande mjukvaruindustri, men för att kunna realiseras krävs utveckling av hårdvara i form av nyckelkomponenter som bland annat processorer, kraftelektronik, minnen och sensorer för att möta behovet av kapacitet, energi och hållbarhetsmål.

Europa är duktiga på att konstruera komponenter, tillverka produktionsmaskiner och bygga system. Det som måste kommas ihåg är att kunskap i produktion av halvledare har en positiv återkoppling på förmågan att designa bättre. Kopplingen mellan produktionsteknik och designteknik är essentiell för att kunna maximalt utnyttja tekniken inom dess alla delar. Vi ser redan att länder med toppmoderna fabriker nyttjar den kunskapen genom att erbjuda större delar av designfasen och därigenom vidareutveckla sin egen kompetens.

I halvledarakten (ECA) trycker man mycket på fabriker som tillverkar komponenter med mycket små linjebredder. Svensk Elektronik vill dock lyfta att satsningen inte bör begränsas till den typen av mycket dyra anläggningar, utan att nya tekniker och materialprocesser definitivt har en plats. Sverige och Europa är till exempel världsledande inom nya material som grafen, SiC, GaN eller nya koncept som 3D-design som har en viktig strategisk plats i framtidens halvledarfabriker. Exempelvis ser vi en exponentiell marknadsutveckling på kraftelektronik baserat på nya material som drivs av elektrifieringen av fordon och den distribuerade infrastrukturen av energiförsörjning.

Sverige har förutsättningarna

Om Europa ska ha en framtida produktionskapacitet krävs det stora överstatliga satsningar, sannolikt till och med större än de som föreslås i halvledarakten. Den svenska värdekedjans komplicerade ekosystem skulle främjas av att produktionsenheter byggs vart som helst i Europa.

Men om Sverige på allvar ska fortsätta vara ett världsledande innovationsland krävs politiska beslut och satsningar som ligger i linje med svensk elektronikindustris bidrag på världsmarknaden och till Sveriges export. Sverige utgör därtill en utmärkt placeringsort för en halvledarfabrik med demokratiskt styre, seismologisk stabil jordskorpa, gott om rent vatten och förhållandevis gott om förnybar el med låga CO2-utsläpp.

Sverige behöver arbeta målinriktat och långsiktigt med en nationell strategi och samverkan mellan industri, akademi, institut, offentlig sektor och hela branschen. Låt detta ses som en invit till sådan samverkan och ett första steg mot ett gemensamt mål.

Elisabet Österlund, ordförande Svensk Elektronik
Peter Björkholm, t.f. vd Svensk Elektronik