Karlskogas nya wifi-vågar genererar fler mätta barn

I ett års tid har Karlskoga kommun arbetat med en pilot där wifi-vågar har testats på fem olika förskolor. Idén föddes genom diskussioner med kostenheten på samhälls- och serviceförvaltningen.

– Känslan var att de inte hade jättebra koll på matsvinn, utan det var något som de räknade på två till tre gånger om året, säger Andreas Heydeck, digitaliseringsstrateg i  Karlskoga kommun.

Och när de väl räknade på svinnet var det en onödigt lång process, menar Andreas Heydeck.

– Först vägde man maten med en vanlig köksvåg, gick till en dator, lade in siffran i ett Excel-ark och skickade vidare informationen. Själva datan som togs fram gav inte heller så mycket insikter.

Då började Andreas Heydeck och hans kollegor fundera på om man på något smart sätt kunde väga allt svinn som sker i förskolor varje dag. Resultatet blev hemmagjorda wifi-vågar med endast två knappar, specifikt byggda för att mäta matsvinn.

– Du ställer matsvinnet på vågen och trycker på en knapp. Då skickas informationen direkt vidare via ett egenprogrammerat API till nätverket. Informationen landar sedan i Power BI som automatiskt analyserar resultatet och skickar rapporter.

– Power BI-verktyget mäter inte bara svinnet rakt av utan räknar tallrikssvinn, serveringssvinn och grönsakssvinn parallellt.

"Hittat måltider som borde bytas ut"

Datan som genereras kopplas ihop med metadata över hur många portioner som beställdes den specifika dagen, vilken maträtt som beställdes, hur många barn som var på förskolan, och så vidare. Något som snabbt har gett mer konkreta insikter än tidigare.

– Vi har redan lärt oss mycket. Vi har sett en stor diskrepans mellan antalet måltider man beställer jämfört med hur många som äts. Så där går det att täta till beställningsförfarandet.

– Vi har även använt oss av några enklare AI-modeller för att se om det finns mindre populära måltider som kanske borde bytas ut. Fisksoppa är en sådan maträtt.

Dessutom har Karlskoga kommun kunnat se att det slängs mer mat i mitten av veckan, än i början och slutet av den. Varför vet man inte ännu men det kan finnas ett antal förklaringar, enligt Andreas Heydeck.

– Det kan finnas en socioekonomisk problematik, där elever inte får tillräckligt med mat hemma. Därför "tar de igen sig" matmässigt på måndagar, och äter upp sig på fredagar. Det kan även vara så att vi har måltidstyper som vi gärna serverar vissa dagar men som inte passar alla. Det kan vi bara teoretisera om tills att vi har mer data.

Piloten med fem förskolor har nu gett ringar på vattnet. Snart ska vågarna nyttjas på kommunens samtliga 27 förskolor.

– Målet med wifi-vågarna är att spara på miljön, ekonomin och att öka mängden mat i barnens magar.

Hur kom det sig att ni utvecklade wifi-vågarna själva?

– Det går snabbare och kostar mindre. Vi hade först en tanke på att ta hjälp av en tredjepartsleverantör, men vi kände att vi ville bygga en egen prototyp och vi hade kompetensen inhouse. På it-avdelningen i Karlskoga har vi mindsetet att det är bättre att göra än att prata, så det blev så.

Chattbot som it-support

För ett halvår sedan lanserade Karlskoga även en intern chattbott för sina medarbetare, som ska agera första linjens it-support. Botten är baserad på ChatGPT och kan svara på enklare it-frågor som anställda undrar över.

– Vi har redan sett att vår fysiska it-support får färre frågor som egentligen inte är it-support-frågor. Exempelvis frågor om lösenordsbyten och dylikt.

Här är arbetet i sin linda och framöver planerar Andreas Heydeck för ett bredare införande.

– Vi tänker att botten inte bara ska agera it-support utan även kunna svara på frågor som rör HR, kansli och så vidare.

Hur ser Karlskoga kommun annorlunda ut digitalt om två år?

– Vi ser att generativ AI, språkmodeller och den typen av teknologier är här för att stanna. Så detta vill vi uppmuntra våra anställda till att använda, förutsatt att det sker i en säker kontext. Dock är det svårt att förutspå alla användningsområden man kommer att hitta på området framåt. Vi vet ännu inte vad som finns om två år.

– Gällande wifi-vågarna kommer vi att ha ökat användningen drastiskt om två år. Då används de inte bara på samtliga av kommunens 27 förskolor, utan även inom äldrevården och på övriga skolor i kommunen. I och med att det inte är obligatoriskt för äldre elever att äta i skolan, står vi där inför en annan utmaning.

– Där blir det nästan ännu viktigare att samla in data över hur mycket mat vi slänger och producerar, hur många som kommer för att äta och hur detta påverkas av vilka maträtter som serveras. Genom att använda samma teknologi som nu kan vi få ännu fler insikter och därigenom mätta ännu fler elever.