Telias data planerar samhället

– Syftet är inte att titta på enskilda individer utan att förstå gruppbeteenden i samhället. Med datan får våra kunder tillgång till hårda fakta. Inom exempelvis kommuner kan flera förvaltningar diskutera utifrån samma underlag och ta datadrivna beslut och dessutom kan effekterna av besluten följas upp, säger Christian Lewenhaupt, affärsutvecklare för Crowd Insights på Telia.

Att använda sig av data inom samhällsplanering blir ett allt vanligare fenomen. En av de större aktörerna på området är Telia som med sin lösning Crowd Insights analyserar anonymiserad mobil nätverksdata och normalt registrerar cirka 1,5 miljarder signaler i radionätet per dag i Sverige, vilket innebär uppemot 550 miljarder signaler årligen.

Hela Sverige är av Telia uppdelat i en gigantisk mängd rutor där en ruta i mer tätbefolkade områden är 500 x 500 meter, medan en ruta på landsbygden kan vara en kvadratkilometer eller mer. Här kan Telia mäta hur många som uppehåller sig i varje ruta och hur många som reser in och ut från dessa.

– All data anonymiseras och aggregeras automatiserat och går ej att koppla till enskilda individer. Om det bara är fem eller färre personer som uppträder på liknande sätt i en ruta så raderas den datan direkt och kommer inte med i analysen.

En hjälp under pandemin

Under coronapandemin har fokuset på data ökat. Bland annat mätte Malmö stad skillnader i rörelseaktiviteter mellan januari 2020 och i mars 2020 när viruset kom till Sverige. Då kunde Malmö se att i mars uppehöll sig personer i allt mindre utsträckning i centrum på kontor, i affärer och caféer för att istället stanna kvar i bostadsområden, vilket var en följd av att allt fler arbetade hemifrån.

– Vi kunde även se att resor inom hela Region Skåne minskade, och samma sak gällde resor från regionen till övriga Sverige. Samma information för hela landet kunde sedan Folkhälsomyndigheten använda sig av för att förstå hur väl restriktioner följdes.

Telias data kunde även hjälpa Region Kalmar att förstå resandet till Ölands två kommuner Borgholm och Mörbylånga. Båda kommunerna har en relativt hög snittålder i befolkningen vilket gjorde medborgarna oroliga i början av pandemin.

– Med vår data kunde kommunerna se om de inresande kom från regioner med mycket smitta eller inte, vilket var något de önskade.

Hållbarhet i Helsingborg

Men det finns även användningsområden som inte har med covid-19 att göra. Helsingborgs stad har med hjälp av nätverksdata arbetat med att få till ett mer hållbart resande, där målet är att allt fler ska ställa bilen hemma. En månads data resulterade i fem miljoner resor, vilket utgjorde planeringsunderlag i den fortsatta samhällsplaneringen och översiktsplanen 2021.

– De kunde förstå pendlingen in till Helsingborg från närliggande mindre orter. Finns det bussar och cykelvägar därifrån? Om inte, borde det kanske det? Baserat på datan kunde de ta mer underbyggda beslut och investera för att få till minskade utsläpp i kommunen. Beslut som de sedan även kan följa upp baserat på data.

Crowd Insights finns förutom i Sverige även i Finland, Estland, Danmark och Norge. Den sistnämnda marknaden ligger längst fram i att ta till sig och använda datadrivna underlag just nu. Enligt Christian Lewenhaupt handlar hindren gällande att använda data för samhällsplanering mest om förändrade arbetssätt och så kallad datamognad.

– Det är ju ett nytt arbetssätt. Alla är inte vana vid att tolka och förstå data, så det krävs en viss inlärning samt en nyfikenhet inför att byta arbetssätt. Känslan är att Norge är en aning hungrigare på data, det har skett flest upphandlingar på området där. Men det kan även ha att göra med att landet har en bra ekonomi.

– Vi ser i allmänhet en ökad nyfikenhet till att kunna ha data som underlag för beslut i alla länder. Pandemin har inneburit ett ökat fokus på data vilket även kommer behövas framöver för att kunna förstå förändringar i samhället och nya beteendemönster. Det är otroligt spännande att vi just nu med vår data kan sätta siffror på hur det nya normala utvecklas.