Pant på elektronik

– Jag tror att människor i allmänhet är positiva till en pant. En pant uppfattas positivt jämfört med till exempel en skatt. Men vi utreder även alternativ till pant, eftersom det kan finnas andra tillvägagångssätt som lämpar sig bättre, säger Gunnar Fredriksson, som leder utredningen.

Regeringen utreder just nu, som en följd av en punkt i januariöverenskommelsen, ett pantsystem för småelektronik och med småelektronik menas i det här sammanhanget till exempel mobiler, läsplattor och annan mindre elektronisk utrustning. 

Tanken är att systemet ska kunna bidra till giftfria, resurseffektiva kretslopp och en cirkulär ekonomi. En anledning till utredningen är att mobiler och annan elektronik inte lämnas tillbaka i tillräckligt stor utsträckning och farhågan är att de istället blir kvar i förråd och byrålådor.

– En skillnad mot burkar och flaskor är att elektronik inte blir kvar i någon vecka, utan i flera år.

Svårt att bevisa panten

Enligt Gunnar Fredriksson finns det ett antal stora utmaningar med att införa ett pantsystem för småelektronik. En utmaning är att systemet går ut på att någon betalat in pant vid köptillfället, något som är lätt att bevisa med streckkoder på burkar och flaskor men inte nödvändigtvis lika enkelt med elektronik.

– En pant kommer ju också behöva vara högre än på burkar, så här finns en risk för fusk med mer betydande summor. Därför vi måste få till ett vattentätt system. I och med att vi är i en digital värld vore det konstigt om det inte gick att få till, men just nu har vi inte någon tydlig lösning.

En annan utmaning är förhållandet mellan pant och återanvändning. Man vill inte att ett pantsystem ska locka personer att köpa nya telefoner ännu oftare än vad de gör idag.

– Vi vill inte få ännu bättre snurr på systemet och att folk köper nya telefoner hela tiden. Att veta att panten finns nära till hands kan locka till att köpa nytt. Men vi vill att elektronik ska användas så länge det går samt hitta ett system som gynnar återanvändning så mycket som möjligt. Samtidigt behöver vi se till att vi inte exporterar enheter till länder där det skrotas med dåligt miljöskydd, så det är mycket att ta i beaktning.

Behålla svensk konkurrenskraft

Utredningen stöds av en expertgrupp med personer från olika delar av samhället, exempelvis elektronikföretag och branschorganisationen Avfall Sverige. Där diskuteras bland annat hur man kan skapa ett system som inte ställer till det för svenska elektronikförsäljare.

– Många köper ju redan idag sin elektronik via nätet. Men vi vill inte att svenska konsumenter ska börja köpa mer elektronik från andra länder för att slippa panten och därmed få ett lägre pris. Här är det viktigt att vi lyckas utforma ett system som blir rättvist för svenska företag så att de kan fortsätta vara konkurrenskraftiga.

Vad kan det här få för betydelse på hållbarhetsområdet, i ett större perspektiv?

– På sätt och vis spelar ju Sverige en relativt liten roll globalt, men på sätt och vis spelar vi också en väldigt stor roll. Om vi testar ett system som får ringar på vattnet ute i världen så blir det ju en stor påverkan.

En viktig aspekt blir också att tydliggöra vilka produkter som ska omfattas av panten, eftersom den i så fall blir ett lagkrav.

– Både producenter och konsumenter måste enkelt kunna förstå vilka produkter som omfattas av en pant och vilka som inte gör det.

– Det är även viktigt att poängtera att all gammal elektronik som finns upplagrat hemma hos svenska folket är som ett berg av guld och koppar, som behöver återvinnas och återanvändas. Den elektroniken kommer inte att kunna generera någon pant, eftersom det inte ingick vid inköpet, men skulle ändå behöva komma tillbaka in i systemet.