Svenskar tvekar inför AI

– Vi gjorde undersökningen för att traditionellt sett är det oftast samma personer närvarande i AI-sammanhang, det vill säga det är personer som är duktiga på tekniken, men inte nödvändigtvis ser konsekvenserna av den. Fokuserar vi hela tiden på dessa personer så riskerar vi ett tunnelseende. Nu ville vi nå ut till befolkningen och förstå hur de upplever AI-utvecklingen, säger Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft och medlem i AddAI.

AddAI har i samarbete med Novus gjort en undersökning om svenskars inställning till ett samhälle allt mer styrt av algoritmer. På eventet AI Business Summit visades resultatet, som presenterades i kategorierna säkerhet, makt och demokrati, integritet, jobb, kommunikation och oro.

I kategorin demokrati och makt visar det sig att nästan lika många personer skulle föredra att en algoritm utför ett myndighetsbeslut, exempelvis tar beslut om sjukpenning från Försäkringskassan, som att en människa gör det. Men algoritmer i offentlig förvaltning borde vara tillgängliga enligt offentlighetsprincipen, tycker drygt hälften av befolkningen.

Ökande oro

Vad gäller kategorin oro tillfrågades hälften av de svarande i början av undersökningsperioden och hälften i slutet. Frågan var om personen känner sig lugn eller orolig när den tänker på framtiden med AI och svaren visade sig variera kraftigt beroende på när de hade fått frågan.
Ungefär 50 procent av dem som fick frågan ställd sent var oroliga inför framtiden med AI, att jämföra med cirka 30 procent av alla som fick den tidigt.

– Man brukar säga att ju mer man lär sig, desto mindre orolig blir man, men här var det tvärtom. När man får chansen att tänka igenom utmaningarna så ökar oron. Vi misstänker också att bilden av AI delvis styrs av media, som gärna går mer mot dystopiska scenarion. Exponeringen är negativ och den tar folk fasta på, säger Daniel Akenine.

Vad gäller integritetsfrågan så ser de flesta respondenterna i undersökningen att övervakning är något som följer med Sveriges utveckling och användning av AI. Allmänt finns det mer förtroende för att ett AI-system från staten ska hantera känsliga personuppgifter om dig, snarare än att ett privat företag skulle göra det. Dock är inte tilliten särskilt hög i något av områdena.

– En av fyra tror att värdet av personuppgifter kommer att stiga, vilket kan vägas mot en mindre grupp svenskar som tror att de istället kommer minska. Framväxten av ett övervakningssamhälle verkar vara en realitet och en nöt att knäcka blir då att få till ett tryggt samhälle samtidigt som vi inte tar bort individens rätt till självbestämmande, säger Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i juridik, Stockholms universitet och medlem i AddAI.

Jobba mindre

Hur vi kommer att jobba framöver finns skillnader beroende på ålder. En tredjedel av de yngsta som svarade på undersökningen tror att vi kommer att jobba mindre om tio år, men ser på alla respondenter så är siffran istället en femtedel. En annan fråga handlade om vikten av utbildning och 58 procent anser att en AI som slagit igenom på bred front gör utbildning allt viktigare för att få ett bra jobb.

– Är det individen, samhället eller företagen som har ansvar för ett livslångt lärande? Jag tror att företag som ser utbildning som en del av det man erbjuder till anställda har en absolut konkurrensfördel, säger Rebecka Cedering Ångström, Principal Researcher, Ericsson Consumer and Industry Lab och medlem i AddAI.

Hur skiljer sig allmänhetens och er uppfattning om AI?

– Vi som jobbar med frågan vet att det även finns motkrafter. Det blir till exempel lättare att skapa falska nyheter och deep fake med AI. Men samtidigt kan vi analysera bättre med AI och hitta avsändaren. På så vis kan vi motverka de trender som folk automatiskt tror kommer att hända, säger Daniel Akenine.