Fyra strategier för blockkedjor

För bara ett år sedan stod den internationella bank- och finansbranschen för hela 82 procent av näringslivets användning av blockkedjeteknologi enligt Gartner. Idag har andelen enligt PwC sjunkit till 46 procent i takt med att allt fler företag och branscher tar vara på fördelarna med minskade kostnader, färre mellanhänder, och snabbare transaktioner med större räckvidd.

Även om fintech under överskådlig tid kommer att behålla sitt försprång sker den stora utvecklingen idag inom hälsa och sjukvård, tillverkning och energi.

– Nu finns svindlande möjligheter att med teknologin som infrastruktur säkra och skapa spårbara identiteter och underlätta transaktionen med alla föremål och varor. Ta livsmedelsproveniens som ett exempel. Hur ska vi veta om något verkligen är KRAV-märkt mat? Nu kan vi säkra hela värdekedjan och verifiera certifikat från odlare till butik, säger Henrik Olsson, rådgivare på PwC Sverige.

I dagarna har den globala detaljhandelskedjan Walmart tagit ett avgörande kliv i den här riktningen och kräver att deras underleverantörer av sallad från och med nästa år ska erbjuda spårbarhet med hjälp av blockkedjeteknologi.

Förändrar affärsvärlden

I sin Global Blockchain Survey 2018 lyfter PwC flera exempel på hur blockkedjan redan haft stor inverkan på affärsvärlden:

• Användningen av polletter, som representerar fysiska eller virtuella tillgångar, för handel med bland annat råvaror, medlemskap och inkomstproducerande värdepapper ökar kraftigt.
• Allt fler affärssystem för bland annat ekonomi, HR och CRM integrerar blockkedjeteknologi i sina plattformar och den utvecklingen kommer att drivas på ytterligare av satsningar från Microsoft, IBM, Amazon och SAP.
• Genomslaget för finansieringsteknologin ICO, initial coin offerings, som investerar mångmiljardbelopp i blockkedjeteknologi med EOS och Tezos som några kända infrastrukturexempel.

Rapporten bygger på enkätintervjuer med 600 personer i beslutsfattande ställning från 15 regioner i världen om inställningen till blockkedjeteknologi i deras organisation. Hela 84 procent av de tillfrågade berättar om blockkedjesatsningar i form av proof of concept och annat utvecklingsarbete.

Fyra strategier för framgång

Siffran 84 procent kan tyckas betryggande men handlar kanske mer om läpparnas bekännelse än investeringar i konkret affärsnytta. Detta trots Gartners prognos om att 10-20 procent av världsekonomins infrastruktur inom tolv år kommer vara beroende av blockkedjeteknologin.

Vad är det då som bromsar den globala utvecklingen från att verkligen ta fart? I sin rapport pekar PwC på flera faktorer, där osäkerhet kring lagar och regler, bristande förtroende hos företagsledningar och användare, samt avsaknaden av ekosystem har störst genomslag.

Med all respekt för den tuffa värld som de flesta företag verkar i är detta orosmoln som känns igen från andra stora, teknologiska genombrott. PwC formulerar därför fyra strategier för en framgångsrik implementering av blockkedjeteknologi i alla branscher och för alla typer av företag.

1. Acceptera paradigmskiftet

Rapporten framhåller vikten att förstå hur befintliga processer och it-system påverkas och att man som organisation behöver förändra arbetssätt och kultur i riktning mot att agera och samarbeta mer distribuerat och kollaborativt.

För att verkligen ta vara på möjligheterna bör varje blockkedjeprojekt utgå från ett konkret affärscase med en tydlig strategi för vad tekniken ska tillföra, tillsammans med en problemformulering som tar höjd för hur samma utmaning påverkar andra i samma bransch och ekosystem. Rådet är att börja smått, tänka långsiktigt, tänka delad extern resurs och hur den kan skalas till en gemensam plattform för utbyte av tjänster och produkter.

2. Tänk igenom designen

Designen ska utgå från målen för affärsmodellen och om blockkedjan ska vara tillståndsbaserad med olika behörighetsnivåer eller tillståndslöst och öppen för alla. Hur användningen regleras är ett viktigt beslut som avgör vem eller vilka som kan uppdatera en egen kopia av blockkedjan, respektive enbart ta del av informationen om olika transaktioner.

Intervjupersonerna uttrycker också en oro för bristen på ekosystem och, inte minst, risken för inlåsningseffekter. En oro som är förståelig, betonar Henrik Olsson.

– Det finns flera protokoll som teknologin grundar sig på men flexibiliteten kan läggas i API:er, applikationsprogrammeringsgränssnitt. Jämför till exempel iOS eller Android som operativsystemstandard. Utvecklare är bundna till dessa på ett helt annat sätt än blockkedjeteknologin. Med API:er och dApps, distribuerade applikationer, kommer det finnas interoperabilitet mellan blockkedjor och här pågår också mycket forskning. Den svenska startupen Superblocks är ett bra exempel på en ny generations verktyg för utvecklare som stödjer detta.

3. Utveckla ekosystem

Det finns flera förklaringar till att 45 procent av intervjupersonerna uppger bristande förtroende som argument mot blockkedjan. Tekniken är å ena sidan utvecklad för att garantera säkerhet och förtroende. Å andra sidan är, till skillnad från VR-glasögon och drönare, abstrakt och utspelar sig bakom kulisserna.

Vägen till ökat förtroende handlar dels om tid för alla att lära känna tekniken, dels om smart design, branschinitiativ till ekosystem och ett nära samarbete med myndigheter och intresseorganisationer.

Möjligheterna att med blockkedjeteknik skapa värdefulla, branschgemensamma ekosystem kräver breda samarbeten. Idag är ingen organisation en isolerad ö och fördelarna med den nya tekniken bara ökar i takt med antalet användare.

Samtidigt betonar PwC att det är en stor utmaning att samla en grupp intressenter och skapa konsensus kring nya standarder för en affärsmodell. För att blockkedjan ska motsvara behov och förväntningar behöver deltagarna bland annat enas om en rättvis fördelning av kostnader och förtjänster, risker och kontrollsystem för den delade arkitekturen, samt försäkra sig om att styrningsmekanismer för kontinuerlig revision och validering finns på plats.

4. Förekom regeländringar

I rapporten uppger nästan hälften av de tillfrågade, 48 procent, att osäkerheten kring kommande regel- och lagändringar påverkar intresset för investeringar i blockkedjeteknologi.

Här menar PwC att tekniken i sig eliminerar behovet av en reglerande, central myndighet som en regering eller centralbank och att det inte finns någon anledning till oro. Snarare kan myndigheter vara en tillgång i vissa delar av en infrastruktur under utveckling.

– Vissa tjänster där tekniken kan användas bör bestämmas av myndigheter. Till exempel revisionskraven för blockkedjor, där Skatteverket skulle kunna ha en viktig roll, säger Henrik Olsson.

Vilket är ditt råd till svenska företag som överväger att jobba med blockkedjeteknologi?

– Till att börja med vill jag säga att både Vinnova och regeringen satsar på den här tekniken som fortfarande har framtiden för sig. Mitt bästa råd till företag är att hitta ett ”tillitsproblem” som inte går att lösa med dagens teknologi. Om värdet av att etablera en ny tillitsstandard är större så börja experimentera och jobba fram en prototyp. Ekosystemen kommer att ritas om när befintliga mellanhänder eller processer för tillit har ersatts, säger Henrik Olsson och fortsätter:

– Möjligheterna att rita om ekosystem ser lite olika ut för B2B respektive B2C och jag tror inte att slutkonsumenten kommer kräva implementerade blockkedjor än. Men företag som vill framtidssäkra sin affärsmodell bör ta vara på möjligheterna att utveckla nya tjänster och sänka sina transaktionskostnader. Jag tror på transaktionskostnadsdöden på samma sätt som Skype dödade minutavgiften för telefoni, avslutar han.

Det finns heller inte så mycket tid att spela med. Enligt rapporten har USA ett försprång inom blockkedjeteknologin men som utvecklingen ser ut kommer Kina inom tre till fem år ha tagit över den ledartröjan.