Vårdåret 2017

Mer samarbete över gränserna är en vision som verkar delas av som alla som sysslar med verksamhetsutveckling i det offentliga Sverige. Och visst ser utvecklingen lovande ut.

Ett sätt att öka samverkansgraden kan vara att göra som Götene, Lidköping, och Skara kommun i början av 2000-talet: de slog ihop sina it-avdelningar och skapade Göliska IT. På så sätt kan en skola prova en lösning i en kommun, samtidigt som en annan kommun testar en lösning för äldrevården – och sedan kan man plocka russinen ur digitaliseringskakan och lära av varandras erfarenheter inför kommande investeringar.

Smartare välfärd

Ett annat gott exempel på samverkan är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som tillsammans med Vinnova driver ett program med plats för 20 kommuner som stöd för att driva utvecklingen mot smartare välfärd. I det så kallade LEDA-projektet deltog Karlskrona, Trelleborg, och Skellefteå för att bara nämna några. I mitten av november utses också den kommun som kommit långt och kan ses som en inspiration för andra. Denna gång gick priset till Stockholms kommun, och deras arbete för en smartare och mer hållbar stad.

LEDA för smartare välfärd är ett bra exempel på vilka möjligheter som öppnar sig när kommuner samarbetar, menar chefer från både SKL och Vinnova, och det är en förutsättning för hur Sverige klarar framtidens välfärdsutmaningar där mycket arbete återstår.

Helsingborg är ett annat exempel på en kommun som jobbar hårt med digitalisering och där e-hälsa är en nyckel till att erbjuda patienter och vårdtagare mer kontroll över sina liv, sin vård, och sitt välbefinnande. Möjligheterna för den här typen av proaktiv vård bara växer och växer.

Sveriges bästa sjukhus i Kalmar

Landstinget i Kalmar län driver tre av Sveriges bästa sjukhus och ambitionen är att bli bättre varje dag. Här arbetar it- och vårdpersonal mot samma mål - ännu ett exempel på styrkan i samverkan - och har på olika sätt utvecklat vården i en kommun där många har långt till vårdcentraler och sjukhus.

Landstingen i Skåne och Norrbotten utnyttjar också vår ständigt uppkopplade vardag med sina digitala ungdomsmottagningar, och Min vård i Dalarna utmanar den populära Kry-appen genom att erbjuda rådgivning direkt i telefonen. Den smarta telefonen öppnar verkligen upp för appar av alla möjliga slag som kan hjälpa dig att hjälpa dig själv.

Även om det är långt till mål råder det ingen brist på bra idéer och olika sorters smarta lösningar – utmaningen är att hitta vägar att implementera dem. Kanske kommer forskarna på Högskolan Väst identifiera liknande bromsklossar som HIMSS, som i sin undersökning fann att återkommande problem är en otydlig politisk styrning.

Miljarder mer i skatt

Den dystra sanningen är att vi riskerar vår välfärd om vi inte lägger på ett kol. Antingen det, eller så behöver vi betala uppskattningsvis 300 miljarder mer i skatt i framtiden för att Sverige ska gå runt. Det spår i all fall Cisco och McKinsey.

I Sverige finns också bra förutsättningar för företag och start-ups. Gleechi är ett sådant exempel, och deras VR-lösning testas med lovande resultat av stroke-patienter för att träna upp deras spatiala förmåga. Detta parallellt med att svenska forskare ger oss ny kunskap om den här typen av rehabiliteringsmetoder.

Och då har vi inte ens nämnt all forskning som går till att utveckla nya smarta robotar som kan hjälpa oss när vi behöver. Alltifrån robottandläkare till målsökande cancermedicin.

Ska vi sammanfatta läget för digitaliseringen inom vården så här lagom till att nyårsklockorna ringer är det ändå möjligheterna som sticker ut; det råder ingen brist på innovation och det råder ingen brist på människor som varje dag arbetar för att göra livet bättre för oss alla. Vi lever i ett av världens tryggaste länder om olyckan eller sjukdomen är framme. Men för att förvalta det krävs mer förändrings- och samarbetsvilja inom och mellan organisationer och expertis. Nu ser vi fram mot ett valår och allt är möjligt.