Vad är Web3 och vad innebär det för mig?

Varför heter det Web3 (eller 3.0)?  

Termen Web 3.0 myntades 2006 av John Markoff och beskriver tredje generationens internet, efterföljaren till Web 2.0 och 1.0.  

Vilka är skillnaderna mellan Web 1.0, 2.0 och 3.0?

Web 1.0 kom på 90-talet och byggde mycket på enklare hemsidor där man kunde ta del av information men inte skapa eller göra så mycket med den. Att bygga en hemsida och få ut den på nätet var inte något som speciellt många klarade av.  

I och med Web 2.0 började vi tänka på webben mer som en applikation eller plattform. I samband med detta kom internetbanker, bloggar, sociala medier och dylikt. Vi började göra saker på nätet, vi skapade eget material och uttryckte våra åsikter. Det har också lett till att vissa stora techföretag, exempelvis Apple, Google och Facebook, har fått mycket makt.  

I Web 3.0 tar vi, enligt entusiasterna, steget bort från de stora applikationerna och företagen. Där vi i Web 1.0 och 2.0 läst och skapat saker digitalt tar vi i Web 3.0 steget till att även äga saker digitalt. Istället för att väldigt mycket data lagras i några få stora databaser, hos exempelvis Facebook, distribueras istället datan så att alla får kontroll över sin egen information i en liten, liten del av en gemensam blockkedja.  

Ett exempel kan vara att en influencer inte får betalt från Youtube, utan istället tar betalt av sina följare på någon slags samlande plattform eller en plattform som personen driver själv. Den proprietära affärsmodellen som exempelvis Youtube har nu försvinner. Kreatörerna bakom Youtube-videos, bloggar, kurser eller dylikt kan då ta betalt av sina användare utan att gå via de stora techföretagen. Att ta betalt i kryptovaluta kommer vara lika naturligt som att ange sitt kreditkortsnummer, så konsumenten kan känna sig trygg i betalningsförfarandet.  

Vad gör Web3 möjligt? 

Blockkedjan är grundbulten i Web3. Tekniken används nu bland annat för att bevisa leverantörskedjor, verifiera digitala kontrakt och inom kryptovalutor för att hålla en publik logg av alla transaktioner. Ifall Web 3.0 slår igenom på allvar kommer det att leda till att allt fler applikationer och produkter flyttas över till blockkedjan.

På så sätt skulle en maktförflyttning ske från de stora plattformarna till användarna. Alla som har del i blockkedjan har samma mandat i hur den utvecklas, och förändringar måste godkännas av alla i kedjan. Ingen enskild person eller företag kan enskilt bestämma över utvecklingen och det råder full transparens.  

Vad är NFT:er och vilken är kopplingen till Web3? 

NFT står för Non Fungible Token. Fungibla föremål är så lika varandra att de är direkt utbytbara, men en NFT är alltså inte fungibel. När du köper en NFT köper du något som bara kan ha en ägare åt gången och som inte kan förvanskas. Det möjliggörs genom blockkedjetekniken, där du genom att koppla ett digitalt föremål till blockkedjan garanteras exklusivitet.  

Några av de dyraste NFT:erna som sålts är Sammanslagningen, ett digitalt konstverk som såldes för 91 miljoner dollar, samt Everydays: The First 5000 Days, som såldes för 69 miljoner dollar. Framväxten av NFT:er har förmodligen till viss del även bidragit till hajpen kring Web 3.0.  

Finns det några hållbarhetsaspekter av Web 3.0? Hur miljövänlig är blockkedjan kontra kryptomining och annat?

Blockkedjeteknik är inte automatiskt en elslukare. Det är främst bitcoin som gett blockkedjan dåligt rykte eftersom bitcoin har ett max antal coins, det vill säga 21 miljoner. Det gör att för varje nytt coin som bryts blir algoritmen mer och mer komplex. Vissa valutor har dock inte ett tak, vilket gör det enklare att bryta nya mynt.

En blockkedja som bara innehåller transaktioner, som en databas, är inte alls lika energislukande som till exempel bitcoin. Så om Web 3.0 blir en energibov beror på vilken valuta som kommer att användas där och hur stor ledgern* blir för olika plattformar. (*Din transaktion lagras i en fil på din enhet som kallas ledger, en slags elektronisk bankbok. Alla som till exempel har en bitcoin har en kopia på ledgern och dess transaktioner. Ledgern kallas ibland liggaren eller boken på svenska.)

Vad skulle Web3 innebära för mig som användare, och hur jag använder den vanliga webben? 

Vi kommer att få betala för innehåll som idag finansieras av reklam.  Naturligtvis inte allt, men kreatörer kommer styra sin plattform och det lär bli helt normalt att betala för att ta del av innehållet och köpa någon slags NFT av dessa personer. Webben i sig lär fungera precis som den gör idag, men kommer att bygga mer på bankkonton med ens digitala ägodelar, där det blir smidigt att göra betalningar mellan dig och andra.

Om Web3 anländer, kommer vi då inte surfa runt på Netflix och allt annat? Eller är Web3 bara en liten del av den totala webben?  

Jo, det kommer vi att göra. Web 3.0 är inte ett avskilt internet, som till exempel darkweb. Om du tänker tillbaka på Web 2.0, så uppstod plötsligt interaktiviteten där, på vissa hemsidor. Andra var och är fortfarande mer statiska. På samma sätt är det med Web3, där vi för vissa tjänster och webbsidor kommer att mötas av ett annat innehåll, sannolikt ett där du köper saker av kreatörer. 

Hur passar metaverse och Web 3.0 ihop?  

Web3 på kan på vissa sätt ses som en motreaktion på metaverse. Det mest sannolika är att det är de stora jättarna som kommer skapa metaverse-plattformarna, och därmed också skapa affärsmodellerna som gynnar dem. De kommer bearbeta vårt personliga data och agera mellanhand vid transaktioner, likt Apple App Store.  

Web3 möjliggör i teorin att en enskild kreatör själv kan bestämma vilken data som samlas in, hur affärsmodellen ska se ut och att man bryter beroendet till de stora jättarna som finns idag. Det är dock teoretiskt än så länge, den som följer 30 influencers på Instagram vill nog inte ha 30 olika appar, vilket innebär att allt ändå måste samlas på något sätt, och då kanske det föds en ny jätte.  

Men även stora jättarna kommer att använda Web3-teknologi i sina metaverse om det blir populärt.

Finns det någon kritik mot Web 3.0?  

Elon Musk, vd på Tesla, har twittrat att “Web3 verkar vara mer ett buzzword än verklighet”, och “Har någon sett Web3? Jag hittar inte det.” Även Jack Dorsey, grundare av Twitter, har sågat Web 3.0 då han menar att det redan kontrolleras av riskkapitalbolaget Andreessen Horowitz: “Det kommer aldrig att undgå dem. Det är i slutändan en centraliserad enhet med en annan etikett”, twittrade han.  

Matthew Rosenfeld, känd som Moxie Marlinspike, grundare av den krypterade meddelandeplattformen Signal, är också en aning skeptisk till decentraliseringen. I en artikel skriver han: “Folk vill inte drifta sina egna servrar och kommer aldrig vilja det. Inte ens företag som bygger mjukvara på heltid vill drifta sina egna servrar. Om det finns en sak jag hoppas vi har lärt oss om världen, så är det att folk inte vill drifta sina egna servrar.”  

Decentraliseringen i Web3 kan även föra med sig vissa juridiska risker. Exempelvis kanske det blir svårare att arbeta mot cyberbrottslighet och desinformation på grund av bristen på central kontroll.  

När är Web 3.0 här?  

Utvecklingen är ännu i sin linda och vi har ingen aning om hur det kommer att bli. Men för de allra flesta lär transformationen till en decentraliserad webb ske gradvis, och det är inte alls självklart att vi ens kommer till ett läge där Web 3.0 dominerar. Men faktum är att det finns en ökande skepsis kring centraliseringen av datan i samhället, vilket gör att vi redan nu kan se vissa förändringar i hur gemene person tänker kring sin information på nätet.  

Och även om kanske Web 3.0 aldrig blir realitet fullt ut, har mångas tankegångar väckts: Finns det alternativ till att ett litet antal företag lagrar en så stor del av all information? Eller kan vi hitta nya sätt att distribuera information? Vi får helt enkelt vänta och se vad som komma skall.