KPMG: Millennium-haveri bottnade till stor del i språkförbistringar

KPMG:s granskning har undersökt 2 332 dokument och bygger på mer än 70 genomförda intervjuer med Västra Götalandsregionen. Bland annat har revisionsbolaget tittat på styrning, systemledning och organisation, teknik och process samt förändringsledning, kommunikation och utbildning.

Syftet har varit att öka förståelsen för vilka aspekter som påverkade införandet, och att inhämta lärdomar inför andra implementationer av vårdsystem i framtiden. Revisionen har inte tittat på upphandlingen av vårdsystemet, eller den kravställning som gjorts. Inte heller programmets tekniska funktioner har granskats.

Tiden fick styra 

En av insikterna från KPMG är att tidplanen varit alltför styrande, vilket påverkade möjligheten att lyckas med genomförandet på ett förväntat sätt. Exempelvis saknades förutsättningar att driftsätta systemet så storslaget som det var tänkt, inom tidsramen.
 
Testningen av vårdsystemet blev också försenad, och var avtalsstyrd, vilket minskade förmågan att säkerställa prestanda och användarbarhet. Revisionen anser att programstyrgruppen haft tillräcklig information men lyfter samtidigt att programmets ansvar och struktur varit svår att förstå. 

Svårt för vårdpersonal att greppa 

Revisionen bekräftar också att programmet underskattade vilket behov av förändringsledning som fanns, och uppger att utbildningen inte var anpassad efter målgrupperna. Det senare gjorde att verksamheten inte var tillräckligt utbildad och förberedd på lanseringen, som i övrigt försvårades av kulturella och språkliga hinder. Exempelvis poängteras problematiken i att tekniska termer och hälso- och sjukvårdsuttryck stått på engelska i en miljö som huvudsakligen annars är svensktalande.
 
Sammantaget har styrningen och koordineringen mellan leverantör och region brustit, summerar revisionen. Även här lyfts kommunikationen på engelska som en utmaning.