Den digitala identitetsplånboken "ett paradigmskifte"

– Jag tror uppriktigt sagt att vi kan komma att stå inför ett paradigmskifte kring hur personlig information delas och tillgängliggörs. I dag delar myndigheter information om dig utan att du kan påverka det, men med den digitala identitetsplånboken kommer i stället du som medborgare att äga denna informationsdelning. På så sätt skapas helt nya möjligheter för alltifrån läkarbesök utomlands till datadelning myndigheter emellan, säger Roger Fagerud, strateg på enheten för digital identitet och auktorisation, Digg.

Detta är identitetsplånboken

Roger Fagerud har i många år arbetat med frågor runt EU-förordningen EIDAS (på svenska förordningen om elektronisk identifiering och betrodda tjänster). EIDAS säger i korthet att alla stater inom EU ska tillhandahålla en digital identitetsplånbok till sina medborgare för att underlätta det man brukar kalla rörelse på den inre marknaden.

Det betyder att det ska bli lättare för en individ eller ett bolag att förflytta sig mellan länder, och att all dokumentation som krävs för detta – såsom id-handlingar, socialförsäkringsdokumentation, inskrivning i nya skolor, anställningsbevis, med mera – ska tillhandahållas och finnas tillgängligt i den digitala identitetsplånboken.

Sverige deltar i två konsortier som vardera samlar 50 – 100 privata och offentliga aktörer i syfte att testa utgivning av plånböcker. Digg och flera andra myndigheter har utöver det ett uppdrag att förbereda Sveriges skarpa införande – vilket i skrivande stund är december 2026 – så att Sverige som medlemsstat uppfyller förordningens krav.

– Om identitetsplånboken blir som vi tänker oss, är det höjden av bra digitalisering. Det är en satsning för ett Europa med större rörlighet, och från kommissionens håll hoppas man säkert att det ska ha positiva industripolitiska effekter, Roger Fagerud.

Många statliga it-investeringar kan bli obsoleta

Enligt Roger Fagerud blir den kanske viktigaste effekten av en väl använd digital identitetsplånbok, en enklare och säkrare informationsdelning mellan individ och offentlig verksamhet.

I stället för att exempelvis Skatteverket står för alla sammanflätningar av nödvändiga dokument inför din deklaration, får du som individ alla dessa dokument skickade till dig, och du kan därefter godkänna att detta skickas vidare till Skatteverket för färdigställandet av din deklaration. Även svårigheten med att exempelvis dela data om en individ mellan vårdinstanser kan enligt Roger Fagerud lösas helt enkelt genom att individen i fråga får godkänna denna delning för varje enskilt fall.

– Det spenderas miljardbelopp på tekniska kopplingar som ganska snabbt riskerar att bli förlegade. Paradigmskiftet att skifta fokus till individen och individens rätt att fatta beslut om och runt offentliga handlingar om sig själv, minskar behovet av offentliga register och direktåtkomst eftersom det blir lika säkert och enkelt att låta användaren överföra uppgifterna med hjälp av sin identitetsplånbok, säger han.

Varför görs dessa stora investeringar trots allt, tror du?

– Jag tror kanske inte att man känner till omfattningen och potentialen av identitetsplånboken. Samtidigt är den ju alltjämt något som ligger i framtiden och som inte finns klar idag. Men när strategiska beslut om investering i stora system ska fattas måste de förändringar plånboken kan medföra vägas in. Utredare och beslutsfattare måste därför skaffa sig kunskap om den utveckling som pågår och ha fantasi nog att föreställa sig hur detta kan påverka den egna verksamheten.

För hög säkerhetsnivå

Vad vore dock ett storprojekt utan utmaningar. För Roger Fagerud är en av de stora utmaningarna med den nuvarande beskrivningen av den kommande digitala plånboken dess höga säkerhetsnivå. EIDAS-förordningen kräver att plånboken ska ha den högsta så kallade tillitsnivån, som idag oftast löses med hjälp av ett smartcard.

Eftersom det inte skulle leda till en särskilt attraktiv plånbok, menar Roger Fagerud att utmaningen är att uppnå den säkerhetsnivån på ett användarvänligt sätt.

– Det går att diskutera om det verkligen finns ett behov att ha den här höga säkerhetsnivån. Ribban är dock lagd där, och det är Diggs ambition att vi ska klara både säkerhetsnivån och användarvänligheten, annars skulle plånboken förlora sin användarvänlighet och därmed sin attraktion. Men detta blir bara ett problem om den lösning Sverige och flera andra länder utvecklar inte visar sig hålla. Idag är det dock för tidigt att uttala sig om detta, säger han.