Castellum: Kontoret gör comeback – men önskan om flexibilitet består

Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum.
Trots distansarbetets frammarsch värderas kontoret allt högre. Kollegorna lockar och hälsan påverkas positivt – särskilt för unga. Men möjligheten att jobba hemifrån är fortfarande avgörande för många, inte minst för chefer. Det visar en ny rapport från Castellum.
I den årliga rapporten Framtidens arbetsliv framgår att så många som 55 procent av svenska kontorsarbetare är på kontoret 4–5 dagar i veckan. 11 procent arbetar vanligtvis på distans, varav en tredjedel av dessa aldrig är på kontoret.
De stora penseldragen visar att kontoret blir allt viktigare och 87 procent menar att kontorsmiljön är betydelsefull vid valet av arbetsgivare. Man är positivt inställd till att vara på kontoret, men friheten med flexibilitet och distansarbete vill man inte tumma på. Framför allt går man till kontoret för att träffa sina kollegor och den service man värderar högst på plats är bra kaffe eller te.
– Många uppskattar fortfarande flexibiliteten att arbeta på distans, men vi ser tydligt att kontoret blir allt viktigare sedan pandemin. Jag tror det handlar om att träffa kollegorna – att mötas, skratta, umgås, socialisera, fika och äta lunch tillsammans. Allt det där saknar vi när vi arbetar hemifrån. Dessutom upplever vi en kollektiv effektivitet på kontoret genom samarbete, kunskapsöverföring och möjligheten att skapa och innovera tillsammans, säger Heléne Lidström, arbetsplatsstrateg på Castellum.
Kontoret viktigt för hälsan, särskilt för unga
Åtta av tio anser att kontoret är viktigt för deras fysiska och psykiska hälsa. Särskilt för unga kontorsarbetare är påverkan på hälsan betydande: 86 procent ser kontoret som viktigt för den psykiska hälsan och 82 procent för den fysiska hälsan. "Ju mer kontoret uppmuntrar till rörelse, desto nöjdare är man med sin arbetsmiljö", konstateras det i rapporten.
Varför är unga generellt mer positiva till att vara på kontoret än äldre?
– Jag tror det handlar om att det är viktigt att odla relationer och bygga nätverk när man är yngre, att komma in i företagskulturen och organisationen och att lättare kunna snappa upp vad som händer både socialt och professionellt, säger Heléne Lidström.
Det finns dock skillnader mellan storstäder och mindre orter, vilket enligt Heléne Lidström kan bero på ett mer aktivt föreningsliv på mindre orter. Undersökningen visar också att anställda på mindre arbetsplatser värderar kontoret högre för hälsan jämfört med de som arbetar på större företag.
Kollegorna – den främsta anledningen till kontorsnärvaro
Att träffa kollegorna är alltså den främsta anledningen till att vara på kontoret. Andelen som anser att kontoret är viktigt för deras sociala liv har ökat från 76 till 86 procent det senaste året. För medarbetare utan chefsansvar är mötet med kollegor högsta prioritet (74 procent), medan motsvarande siffra för chefer och mellanchefer är 53 respektive 54 procent. Rapporten visar på skilda uppfattningar mellan chefer och medarbetare i flera frågor, ”vilket understryker vikten av att kartlägga hela organisationens behov för att skapa en trivsam arbetsmiljö där alla kan utvecklas”.
– Jag tror att chefer ofta upplever att de redan har många möten och därför inte prioriterar det spontana mötet på samma sätt, säger Heléne Lidström.
Flexibilitet annorlunda för chefer
Vill man ha fler medarbetare på kontoret behöver man vara där själv.
Hela 83 procent anser att möjligheten till distansarbete är helt eller delvis avgörande vid val av arbetsgivare. En paradox är att högre chefer värderar sin egen flexibilitet högt, samtidigt som de tycker att deras medarbetare ska ha hög kontorsnärvaro.
– Det är verkligen en paradox. Min rekommendation till alla de chefer som önskar att deras medarbetare har en högre närvaro på kontoret är att börja med att visa vägen själv. Vill man ha fler medarbetare på kontoret behöver man vara där själv. Ledarskap är lite som föräldraskap – våra handlingar visar vägen, säger Heléne Lidström.
Öppet kontorslandskap eller eget rum
Idag arbetar majoriteten i öppna kontorslandskap, där en dryg tredjedel har eget skrivbord och en dryg femtedel sitter i aktivitetsbaserade kontor med flexibel placering. Om kontorsarbetarna själva fick välja skulle de helst ha ett eget eller delat rum.
– Det är intressant att nästan sex av tio föredrar eget kontor. Det är en viktig signal om att vi måste bli bättre på att möta medarbetarnas behov av arbetsro på kontoret. Det är sällan ekonomiskt eller miljömässigt hållbart att ge alla ett eget rum, men att erbjuda en plats där man kan arbeta ostört är viktigt, säger Heléne Lidström.
Det finns dock en generationsskillnad, där yngre personer uppskattar öppna ytor mer än äldre. Samtidigt kan så många som 70 procent tänka sig att jobba i en coworker-miljö, där man delar kontor, mötesrum och service med andra företag.
Läget avgörande
Avståndet från hemmet är en viktig faktor vid val av arbetsplats. Kvinnor värderar ett bra läge högre än män, och allra viktigast är läget för chefer och unga kontorsarbetare. För de mellan 25 och 34 år kan kontorets läge vara avgörande vid val av arbetsgivare, det anser hela 92 procent.
Kontoret ska också vara lättillgängligt, särskilt med kollektivtrafik och bil (49 respektive 43 procent). Tillgång till parkering, både för medarbetare och besökare, prioriteras högt. Undersökningen visar att 77 procent av vd:ar och chefer tar bilen till kontoret, liksom 58 procent av medarbetarna. Kvinnor lägger större vikt vid kollektivtrafik och möjlighet att cykla eller gå till jobbet.
Om undersökningen:
Den årliga rapporten Framtidens arbetsliv, den sjätte i ordningen från Castellum, bygger på en undersökning genomförd av Axiom Insight. Studien omfattar 4 030 kontorsarbetare i åldrarna 18–67 år, varav 2 013 av dessa är från Sverige. Samtliga respondenter är från Cints paneler. Studien genomfördes mellan den 15 oktober och 19 november 2024. Respondenterna kommer från Danmark (1 006) och Finland (1 011) utöver Sverige. Resultaten är likartade mellan länderna med några få undantag.
Läs mer om ämnet: