Samarbeten nyckeln i Timrås digitala skolresa

Erik Godin och Linnea Lind arbetar som verksamhetsutvecklare inom digitalisering på Barn- och utbildningsförvaltningen i Timrå kommun. Ett arbete som de haft sedan 2019, och som innefattar väldigt varierande uppgifter. 

– Vi sysslar med alltifrån systemförvaltning och upphandling av nya skolnära system till pedagogisk utbildning och teknisk support för pedagoger. Innan våra roller tillsattes upplevde pedagoger att det var svårt att få hjälp, därför är vi nu noga med att alltid försöka vara tillgängliga. Ute i verksamheterna finns inte så mycket stöd att få kring de digitala delarna, säger Linnea Lind.

Faktum är att det även var många digitala verktyg som saknades i Barn- och utbildningsförvaltningen 2019. Timrås elever hade inga ändamålsenliga digitala enheter, ingen modern lärplattform och ingen molntjänst att arbeta i. Nu ser det dock annorlunda ut.

– Vi har numera moderna Chromebooks ute i klassrummen, en tydlig livscykelhantering samt klassrum med lämpliga tv-skärmar, hörlurar och så vidare, säger Erik Godin, och fortsätter:

– Så det var lite vilda västern tidigare, men nu har vi lyckats sätta ramarna för en ändamålsenlig digitalisering för förskolan och skolan.

Samarbete med it-avdelningen

En nyckel till att få till denna strukturerade digitalisering har dels varit en stor ekonomisk satsning från politiken och dels ett nära samarbete med kommunens it-avdelning.

– I skolan är det ofta bråttom. Om en lärare har lektion och 30 elever inte kan logga in på sina Chromebooks är det ett problem som måste lösas omgående – det kan inte vänta och det vet it-avdelningen om.

– Här agerar vi mellanhand mellan it och skolan där vi får översätta vad it-avdelningen säger till verksamheten och vice versa. Inget av det vi har åstadkommit hade varit möjligt utan ett bra samarbete med it, säger Erik Godin.

Avsaknad av digitaliseringsstrategi

När Erik Godin och Linnea Lind satte igång med arbetet i Barn- och utbildningsförvaltningen var en tydlig startpunkt den dåvarande regeringens nationella digitaliseringsstrategi från 2017. Nu har skolan ingen digitaliseringsstrategi längre, vilket Linnea Lind ser som en av sina största utmaningar i arbetet.

– Den gamla strategin syftade till att skolans digitalisering skulle vara likvärdig för alla. Undersökningar visade att det fanns stora skillnader mellan huvudmän och hur barn och elevers digitala kompetens såg ut. Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag där alla elever ska ha samma förutsättningar oberoende av vilken skola eller huvudman man tillhör. Avsaknaden av en digital strategi gör återigen att olikheterna växer på bekostnad av eleverna.

Erik Godin håller med Linnea Lind, och menar att regeringen drar förenklade slutsatser hur digitala verktyg används i förskolan och i skolan.

– En nationell strategi ska stärka personalen så att de har förutsättningar och kunskap att använda digitala verktyg för att berika och variera undervisningen. Förskolan och skolans främsta uppdrag är att förbereda framtidens samhällsmedborgare där digital kompetens är en självklarhet. Att tänka att man nu ska gå från ”skärm till pärm” går emot samhällets utveckling och skolans uppdrag. Digitalisering handlar inte om att man ska använda det ena eller det andra, det är kompetensen att kunna välja som är det viktiga, samt förmågan att kritiskt kunna granska det informationsflöde som finns i samhället idag.

Fokuserar på egna nätverk

I brist på en nationell riktning försöker Erik Godin och Linnea Lind hitta egna samarbetspartners och nätverk för att möta framtiden.

– Vi deltar i regionala och nationella nätverk där vi lyfter diverse frågor och bollar med varandra. Alla har samma utmaningar och vi ser nätverken som en bra möjlighet att både hjälpa andra och att själva få hjälp. Vi hoppas att regeringen landar i en mer nyanserad bild av förskolans och skolans digitalisering – samhället blir bara mer och mer digitaliserat och vi tar ett stort steg tillbaka om förskolan och skolan inte hänger med i samhällsutvecklingen, säger Linnea Lind.