"Var är samarbetsviljan inom kommun och region när vi behöver den som mest?"

Sverige står inför en digital transformation som kommer att omforma vår framtida samhällsutveckling. Digitalisering har potential att förbättra allt från välfärdstjänster till samhällsplanering, men för både kommuner och regioner innebär detta också stora utmaningar. Dessa sträcker sig från teknisk skuld och juridiska hinder till en utbredd brist på digital kompetens. Men den allra viktigaste frågan vi måste ställa oss är: Varför tar inte kommuner och regioner tillvara på möjligheten att samarbeta mer för att överkomma dessa hinder?

Kommunerna har en grundläggande roll i att leverera välfärdstjänster till medborgarna, medan regionerna ansvarar för vård och större samhällsfrågor. För båda dessa aktörer kan digitalisering vara nyckeln till att förbättra tjänster och effektivisera processer. Det handlar inte bara om att skapa mer tillgängliga och användarvänliga tjänster utan också om att bryta ner gamla administrativa barriärer och förbättra samordningen mellan olika offentliga enheter. Men utan rätt resurser, kompetens och långsiktig planering riskerar digitalisering att bli en kostsam börda i stället för den möjlighet den kan vara.

Både tekniska och organisatoriska utmaningar

Utmaningarna ligger inte bara i tekniska frågor, som att uppgradera föråldrad infrastruktur eller implementera nya system. Det handlar också om att hantera organisatoriska och kulturella hinder. Många kommuner och regioner fastnar i silo-tänkande där olika avdelningar och enheter arbetar isolerat från varandra. Detta hindrar innovation och gör det svårt att integrera digitala lösningar på ett meningsfullt sätt. Här skulle samverkan kunna vara lösningen. Om kommuner och regioner arbetade tillsammans och delade på resurser och kompetens, skulle vi kunna skapa större och mer effektiva gemensamma lösningar.

Så varför sker inte denna samverkan i större utsträckning? Ett motstånd mot samarbete tycks finnas, där varje kommun och region värnar om sin autonomi. Detta leder till att viktiga digitaliseringsinitiativ bromsas eller inte genomförs alls. Det är också svårt att driva långsiktiga digitala förändringar om det politiska engagemanget är svagt eller om den ekonomiska resursbasen är bristfällig. Men om vi fortsätter på denna väg riskerar kommuner och regioner att stagnera, medan andra aktörer inom både offentlig och privat sektor tar täten i utvecklingen och förbättrar sina digitala tjänster.

Samverkan enda vägen framåt

Dessutom står vi på tröskeln till en ny era inom digitalisering – en där artificiell intelligens (AI) spelar en allt viktigare roll. AI kan bidra till att automatisera processer, analysera stora mängder data och erbjuda medborgarna nya och förbättrade tjänster. AI kan till exempel hjälpa vården att förutse patientbehov, skolorna att skräddarsy undervisning och kommunerna att planera sina samhällen mer effektivt. Men AI ställer också krav på samverkan, både vad gäller kompetensutveckling och säkerhet, eftersom hanteringen av AI-lösningar kräver nya sätt att tänka kring dataskydd, etik och juridik.

Det är dags att inse att digitalisering och AI är samhällsutmaningar som ingen kommun eller region klarar av att hantera ensam. Genom att arbeta tillsammans, dela resurser och kompetens, kan vi bygga hållbara och långsiktiga digitala lösningar som gynnar alla medborgare. Samverkan är inte bara en möjlighet – det är en nödvändighet för att möta framtidens krav på välfärdstjänster, vård och regional utveckling.

Så varför utnyttjas inte potentialen för samverkan till sin fulla kraft? Och vad krävs för att vi ska ta det avgörande steget mot en gemensam digital framtid? Svaret ligger inte bara i teknologin utan vi måste vilja arbeta tillsammans för det gemensamma bästa. Det är nu vi måste agera för att säkra en stark och konkurrenskraftig digital framtid för hela Sverige.

Stefan Eriksson, utvecklingsledare digitalisering och kommunikation i Gagnefs kommun, representant i det kommunala programrådet och AI-rådet för Sveriges kommuner