Robotdjur i äldrevården blir allt vanligare – men funkar det för alla?

Nio månaders fältstudier vid ett demensboende i Motala och intervjuer i tio kommuner med beslutsfattare har visat att robotdjuren inte passar för alla, eller i alla situationer. Studien har visat att sällskapsdjuren ibland inneburit mer jobb för personalen, då det blir ett nytt redskap att ta ställning till.

Ibland kunde robotdjuren användas för att lugna, men vid lunch kunde det uppstå bråk om vem som skulle ha katten i knät, och vissa äldre reagerade negativt på djuret eftersom de identifierade sig som exempelvis hundmänniskor istället för kattmänniskor, eller helt enkelt inte gillade djur. 

– Om inköp av sällskapsdjur övervägs, tänk då igenom var och hur robotarna används bäst och ge personalen stöd i att utveckla arbetet med det nya redskapet, säger Sofia Thunberg, forskare vid Institutionen för datavetenskap på Linköpings universitet. 

Samtidigt syntes flera fördelar 

Men personalen delade även positiva följder av när robotdjuren använts. Personer som inte pratat på flera år, började prata med katten eller med varandra om katten. De som varit oroliga kunde bli lugnare av djuret, vilket bidrog till minskad medicinering.  

– Och inte minst, när de gamla fick något att ta hand om bidrog det till ökad livskvalitet, avslutar Sofia Thunberg.