Forskning: Alvesta först i världen att erbjuda generativ AI-terapi för Socialtjänsten
Socialtjänsten i Alvesta kommun blir först ut med att testa generativ AI-baserad KBT för att hjälpa personer med tidigare missbruksproblematik. Piloten ingår i ett forskningsprojekt som bedrivs av Sverker Sikström, professor vid Institutionen för psykologi och hans kollegor vid Lunds universitet. Till Voister delar han med sig av behovsbilden, potentiella risker och möjliga användningsområden i framtiden.
– Mental ohälsa är ett av våra stora samhällsproblem; nästan hälften av alla sjukskrivningar är kopplade till detta. Det är ett av få, kanske det enda, samhällsproblem som ökat under senare år och förväntas öka ännu mer, säger Sverker Sikström.
Han pekar på att vårdsektorn lider av resursbrist, och saknar utbildad personal som kan ta hand om psykisk ohälsa. Här kan generativ AI bli en hjälp i att avlasta långa vårdköer.
– Vinsterna är flera. Framför allt handlar det om att det saknas resurser men också att det saknas standardiserade metoder för att ta emot människor som söker hjälp. AI-baserat stöd skapar en standard, där kvaliteten alltid är lika hög, och KBT som är tillgänglig för alla hela tiden.
I Alvesta kommun kommer den generativa AI:n att bedöma brukarens mentala hälsa och föreslå behandling, vilket blir ett alternativ till kliniska intervjuer och terapier genomförd av psykologer. Botten kommer inte att ställa diagnoser men vägleda socialsekreterare i sitt arbete och underlätta för patienter att få relevant hjälp.
Målbild: Empatisk och meningsfull terapi
AI-baserad terapi, att patienter chattar med en programmerad bot, har använts sedan länge. Däremot har inte generativ AI nyttjats i socialtjänsten, där botten interagerar på ett personligt sätt med brukaren.
En fördel som ofta lyfts fram är AI-teknikens förmåga att läsa in kvantitativa data, och avlasta människor med repetitiva uppgifter. I terapin är det däremot viktigt att skapa en relation mellan patient och terapeut, vilket Sverker Sikström ser att man behöver vara uppmärksam på:
– Risken kan vara att AI-stödd terapi inte skapar samma bonding som relationen mellan patient och terapeut. Här är det viktigt att interaktionen upplevs meningsfylld, relevant, empatiskt och kompetent. En annan risk är att socialsekreterarna inte är utbildade i bedömning och behandling av psykiskt ohälsa, och därmed inte kan hantera de situationer där mänsklig interaktion behövs.
För att säkerställa kvalitet i terapin samarbetar forskarna med Gerhard Andersson, grundare av internetbaserad terapi. Ett nära samarbete med Alvesta kommun kommer också att vara centralt, så att AI-modellerna kan uppdateras löpande under projektets gång. Än så länge är tidsramen ett år, och metoden kommer att vara valfri för brukare.
Applicerbart inom andra områden
Framöver ser Sverker Sikström att denna typ av AI-stöd kan bli relevant inom en rad andra områden, till exempel för riskbedömningar inom socialtjänsten. Det skulle exempelvis på sikt kunna användas för att bedöma utfallet av vårdnadstvister.
– Det pågår ett närliggande projekt på det området just nu, och det kan komma att bli ett viktigt instrument för bedömningar av vårdnad, boende och umgänge.
Läs mer om ämnet: