Från julhelg till juli – så byggde Digg ett ledande digitalt covidbevis

– Vi fick ett uppdrag i början av februari 2021 om att ta fram ett vaccinationsintyg. Där och då kunde vi konstatera att det inte fanns något som liknande det vi skulle göra. Men ungefär fyra månader senare var lösningen klar. Vi gjorde allt inom ramarna för vår budget och hade dessutom utrymme att fördela medel till andra myndigheter som deltog  säger Mats Snäll, senior rådgivare, Digg, som i december 2023 skickade in Myndighetens slutrapport till regeringen om arbetet runt covidbevispasset.

Han beskriver hur han som nytillträdd på Digg satt och småjobbade på ett tåg under julhelgerna 2020, när han, som högsta ansvarig när många andra var lediga, fick ett samtal från en representant från regeringen som undrade om Digg inte kunde ta ansvaret att utfärda någon sorts vaccinationspass för alla som vaccinerat sig mot covid 19.

Superagil innovation

Det var bland annat en efterfrågan efter en sådan här tjänst på EU-nivå som föranlett regeringen att ta kontakt med Digg, och man ansåg att Sverige hade en chans att gå i bräschen på området.

Efter att Mats Snäll svarat att det skulle man nog kunna göra, fick myndigheten så småningom också ett officiellt uppdrag. Man samlade då en grupp som kom att arbeta ”superagilt” för att snabbt sätta igång med bland annat utveckling av mjukvaran, kompetenssökande och datainsamlande med myndigheter som Folkhälsomyndigheten och E-hälsomyndigheten.

– Sannolikheten att lyckas med sådana här innovationsprojekt betraktas ju ofta som mycket liten. Men jag var relativt bekväm med ett svårt innovationsuppdrag för att jag har jobbat med komplex utveckling och innovation tidigare. Jag var trygg i situationen då jag kände att uppgiften fick prioritet och då uppdraget fick högkompetenta deltagare.

Tre utmaningar

Under det första sonderingsarbetet kunde Mats Snäll och hans kollegor konstatera att det inte fanns någon föregångare att inspireras av och som liknade det man ville skapa.

Vad man behövde, rent tekniskt, var något som kunde samla data från en mängd olika källor, såsom Folkhälsomyndighetens vaccinationsregister, och därefter på ett informationssäkert sätt koppla detta till varje medborgares e-legitimation.

– Vi behövde data om vaccinations-, test-, och tillfrisknande-data, alltså tre olika sorters data som finns hos tre olika typer av datakällor och förvaltare i Sverige.

Den andra utmaningen handlade om att sammanställa intyget, och den tredje om hur detta intyg skulle exekveras i ett lämpligt gränssnitt som också var tillräckligt säkert.

– Eftersom att många medborgare i Sverige har e-leg och, ofta, en digital brevlåda, var det sedan relativt enkelt att koppla utfärdande och distribution till dem. Sedan inspirerades vi av den typen av lösningar som man använder sig av för digitala biljetter.

Efter många juridiska vändor och tekniska framsteg lanserades tjänsten i juli 2021. Arbetet skulle visa sig vara ett av Europas framgångsrikaste under perioden, och konceptet blev en sorts standard inom EU som kom att utvecklas för 14 medlemsländer, men även för länder utanför EU.

Slutrapport inlämnad

I den slutrapport som nu lämnats in till regeringen vill Mats Snäll och hans kollegor inte bara redovisa resultaten från arbetet med covidbeviset, utan bestämde sig också för att vika mycket utrymme åt de erfarenheter som dragits på myndigheten efter innovationsarbetet.

– Jag vet egentligen inte vad en kan förvänta sig för reaktioner, men jag hoppas att vi blir uppkallade på Regeringskansliet så att vi kan berätta mer om hur bra det kan bli, och hur snabbt det kan gå, när myndigheter och departement samarbetar i ett agilt projekt. Det skulle skapa förutsättningar för andra, tror vi.   

”Samhällslärdomar”

Utöver alla lärdomar och erfarenheter runt innovation och teknisk utveckling i offentlig förvaltning, tycker Mats Snäll att det också finns andra, lite bredare, slutsatser att dra.

– På ett lite högre plan tror jag vi kan dra två andra typer av lärdomar från covidbevisen. För det första hur vi lyckades använda en digital lösning för bevis, intyg, som en möjliggörare för att vi medborgare skulle kunna nyttja våra fri- och rättigheter. Mig veterligen är det första gången det görs på denna stora skala. För det andra att vi fortsatt har väldigt många, omkring en miljon, vuxna människor som på ett eller annat sätt lever i ett digitalt utanförskap – och som därmed inte hade det lika enkelt att få tillgång till ett covidbevis – och det är verkligen ett problem som måste angripas.

Reflektioner och innovationserfarenheter

Efter många år i en innovationsledarroll på Lantmäteriet är Mats Snälls erfarenhet att det är många som inte förstår att en del av digitaliseringen kan handla om innovation och att det kräver en viss satsning och utrymme.

– Min bild är att många inom offentlig förvaltning inte vågar ta den risk som innovation och digitalisering på framkant kräver.  Man måste vara beredd på att en del av arbetsstyrkan viker tid åt detta, annars får man sänka ambitionsnivån. Förutom att det kan öka sannolikheten att lyckas så kan en satsning motiveras med att man också kompetensutvecklar. Risken med att inte satsa kan vara minst lika stor som att misslyckas.

En annan utmaning när det gäller digitalisering, som idag måste betraktas som verksamhetsutveckling med teknikens möjligheter, enligt Mats Snäll, är att ha ledare som har färdigheten att leda utvecklingsprojekt.

– Alla verksamhetschefer kan inte besitta alla egenskaper och färdigheter och man måste se utvecklingsförmågan som en särskild kompetens som krävs för att lyckas med utveckling. Med AI och annat har digitaliseringen också tagit ett stort kliv mot att bli mer utforskande och alla verksamheter har, eller kommer att ha, konstanta utvecklingscykler. Att leda i förändring är inte samma sak som att förvalta och bibehålla.  Det måste man ta i beaktning.