Techsverige och Inera: Så blir Sverige digitala pionjärer igen

Under eventet Lösningar för Offentlig Sektor inledde Techsveriges förbundsdirektör Åsa Zetterberg med att visa upp ett citat som löd: ”70 procent av värdet i världsekonomin under de kommande tio åren kommer att förmedlas digitalt. Störst värde kommer fångas av de som utvecklar den nya tekniken och de som är först med att fullt ut integrera nyttan i sin verksamhet.”

Därefter fortsatte hon att prata om hur Sverige låg i framkant både under 90-talets pc-reform och vid utvecklingen av bland annat 2g- och 3g-nätet. Nu har vi istället hamnat på efterkälken både i 5g- och AI-utvecklingen.

– Här får vi jobba för att komma ikapp. AI-utvecklingen är en av de mest betydande teknikskiftena i modern tid. AI gör även att vi kan skapa tjänster och på så sätt få ut nyttan av alla investeringar vi gjort, och skörda det vi har sått. Det satsas enorma pengar i det rådande AI-racet, men här ligger Sverige inte först. För att klara oss framåt måste vi öka takten och ligga nära de andra länderna när kartan ritas om.

Sveriges teknikparadox

Något som Ineras vd Patrik Sundström håller med om. Han påtalade att Sveriges offentliga sektor just nu befinner sig i en teknikparadox, där vi å ena sidan ligger i teknikutvecklingens framkant och kan mäta de minsta beståndsdelarna i ett DNA eller använda oss av operationsrobotar, å andra sidan är väldigt analoga.

– När en elev ska byta skola behöver hen skriva ut skoldokumentationen i papper, placera den i en skokartong och knalla över till den andra skolan. Man får både det bästa och det sämsta med teknikutvecklingen – här befinner sig våra verksamheter, medarbetare och invånare varje dag. Vi behöver göra digitalt till en självklarhet i alla verksamheter.

Patrik Sundström menar även att vi är duktiga på pilotprojekt i Sverige, men att vi har en oförmåga att genomföra storskaliga breddinföranden.

– Projekten görs ofta i för liten skala och är inte tillräckligt samordnade. Det handlar mycket om ledning och styrning, där många medarbetare vittnar om att digitala investeringar i välfärden antingen läggs ovanpå eller vid sidan av. Vi utvecklar men vi avvecklar alltså inte, vilket vi också måste prata om ifall vi ska kunna komma till ett nytt läge.

Först från analogt till digitalt

Det allra största hindret är – paradoxalt nog – Sveriges tidiga digitaliseringsresa. Att Sverige var först i världen med att gå från analogt till digitalt har genererat en teknisk skuld.

– Det blir en ryggsäck som våra medarbetare går runt och bär på. Den är full med gamla system och applikationer som är perfekt designade för att vi inte ska kunna dela data och jobba på nya smarta sätt.

– Kommuner och regioner har någonstans mellan 500 och 800 system och applikationer, där de flesta började utvecklas i början av 2000-talet. Här behövs det göras ett jobb för att framtidssäkra offentlig sektor och lägga de gamla systemen på historiska muséet, där de hör hemma.

Både Patrik Sundström och Åsa Zetterberg vill även se mer engagemang från politiskt håll. Patrik Sundström anser att regeringen behöver förändra juridik som i dagsläget motverkar allt som offentlig sektor vill åstadkomma, exempelvis när det gäller delning av data.

– Vi kan se hur andra länder har omprövat sina frågeställningar och förändrat sin juridik. Så vi vet vad vi borde göra, och det är inte svårt – bara jobbigt. Juridiken på det här området har inte förändrats sedan den första smartphonen kom.

Önskar nybyggarkänsla

Patrik Sundström vill åt nybyggarkänslan som fanns inom staten, kommuner och regioner när vattenkraften byggdes i Sverige.

– Den andan vill jag se på digitaliseringsområdet. Men vi har ingen långsiktig strategi och det finns inget löfte till invånarna – det finns ingen som vet hur spelplanen ska se ut. Inget företag vill göra stora teknikinvesteringar om man inte vet vart man ska.

– Titta på exempelvis Estland och Danmark. De har politiker på nationell nivå som bestämt vad som gäller. Det har vi inte i Sverige. Vi vet också att kommuner och regioner inte vill ha självstyre på det här området, utan de vill ha tydliga spelregler för vad som ska gälla.

"Från skärm till pärm"

Åsa Zetterberg håller med, och menar att politiker ibland har en tendens att sända ut fel signaler.

– Regeringen pratar nu om att skolan måste gå från skärm till pärm. Vilka signaler sänder det ut? Vi har ett jättejobb att göra för att tillgängliggöra tech till hela landet och få den yngre generationen att vilja bli innovatörer inom tech. Då kan vi inte förminska frågan till att prata om från skärm till pärm.

Att förminska frågan hjälper inte heller till att lindra den rådande kompetensbristen på området.

– Techsveriges prognos från häromåret visade att vi skulle sakna 70 000 personer inom tech 2024. Den prognosen har visat sig stämma relativt bra, vilket vi allihopa har fått lida av. Därtill kan vi se att 70 procent som går it-utbildningar inte lyckas fullborda dem, och 50 procent hoppar av efter första året. Vi vet inte ens varför. Detta måste vi fokusera på och förändra.

– Men allt är inte bara politik utan även näringslivet och offentlig sektor kan bli bättre, och här ska jag och Patrik försöka arbeta och utvecklas ihop, säger Åsa Zetterberg, innan Patrik Sundström fyller i:

– Och vi ska försöka att inte tänka riskreducerande utan möjlighetsoptimerande. Häromdagen hörde jag någon som sade: ”I ett huvud fyllt av rädsla finns ingen plats för drömmar”, och det stämmer väl in här.