Edtech-entreprenören: Så kan digitalisering och AI utveckla skolan

Rasmus Häggkvist tog tidigare i somras examen från sina universitetsstudier i neurovetenskap och psykologi i London. Parallellt med detta driver han de tre företagen Socrate, Skoolie och AI Gen.

Socrate är en marknadsföringsbyrå som hjälper skolkoncerner med sociala medier, ett bolag som dock är vilande i dagsläget.

Fokuset ligger istället på Skoolie och AI Gen. Där Skoolie ska hjälpa elever med att hitta och komma in på deras drömuniversitet, ska AI Gen öka ungdomars kunskaper inom AI och på så sätt göra dem mer förberedda för framtidens arbetsmarknad. Samtliga bolag lanserades under 2022.

– På Skoolie håller vi nu på att utveckla en AI-syv, det vill säga en artificiell studie- och yrkesvägledare. Den kan hjälpa personer som inte vågar ställa vissa frågor till sin vanliga SYV, eller som har drömmar som inte är könsnormativa, eller som kanske inte passar om man kommer från exempelvis landsbygden.

AI Gen är i sin tur en internationell organisation som syftar till att unga över hela världen ska ha möjlighet att lära sig AI. Här är arbetet i startgroparna och man har precis fått finansiering för att bygga ut sitt nätverk av mentorer.

– Detta har vi gjort för att säkra att vi har expertisen som krävs för att ta emot eleverna. Och intresset verkar stort. Jag gjorde nyligen ett sociala medie-inlägg om AI Gen som fick över 1,2 miljoner visningar, där kunde vi se att en hög andel av dem som tittade kom från Egypten, Australien, USA och Storbritannien.

– AI Gen är främst på engelska men vi tittar även på att skapa regionala nätverk för olika länder, eftersom alla inte har möjlighet att lära sig engelska.

Den politiska debatten i Sverige handlar mycket om att digitaliseringen av skolan gått för långt. Att det är ett “misslyckat experiment”. Hur tänker du kring det?

– Jag kan absolut se värdet i det analoga. Det är inte helt säkert att man kan återskapa hela verkligheten med digitala verktyg, och det finns forskning som indikerar att elever kommer ihåg bättre när de använder penna och papper. Men världen är inte svartvit; en hybrid av digitala och analoga verktyg är bäst.

Vad är positivt med digitala verktyg?

– Att det går att personifiera och på så sätt se till att elever blir hörda och sedda. Vi kan också samla in data om elevers prestationer och inlärning. Det finns en problematisk antiplugg-kultur i dag där ungdomar upplever att de slösar bort sin tid när de är i skolan.

– Här kan digitala verktyg användas för att optimera tiden när eleverna faktiskt är i skolan. Och om färre ungdomar tröttnar på skolan skulle det även kunna innebära att färre personer hamnar i utsatta kontexter och områden, så här finns även en stor potentiell fördel för hela samhället.

Ställa frågor till digital assistent

Rasmus Häggkvist exemplifierar med att en elev sitter frågvis i ett fullt klassrum, men läraren hinner inte svara på allas frågor. Då kan eleven istället ställa frågor till en digital assistent och få svar direkt. Frågorna och svaren som ges kan därefter kategoriseras, klassificeras och sammanfattas till läraren. På så sätt får läraren feedback över vad som hänt under lektionen och vilka frågor man har missat att ta upp.

– Läraren kan sedan – inför nästa lektion – anpassa sin utbildning med den här feedbacken i åtanke. Jag ser det som att all typ av engagemang i skolan i dag är ostrukturerad data, men detta kan AI klassificera och strukturera. Det här kan vi sedan använda nyttigt för att hjälpa både elever och lärare. På så sätt kan även lärare arbeta mindre administrativt och fokusera på det de gör bäst – nämligen att utbilda sina elever.

Rasmus Häggkvist skulle även vilja att vi förändrar vår syn på skolväsendet på samhällsnivå. Han menar att skolan inte behöver vara en enskild stig från start till slut, där starten är dagis och slutet är att man tillträder ett arbete. 

– Många unga mår dåligt av att tänka på det sättet. I själva verket är skolan ett komplext nätverk med olika möjligheter som kan bidra till olika saker i samhället. Det behöver inte vara grundskola-gymnasieutbildning-universitetsutbildning-jobb utan det finns betydligt mycket fler institutioner som kan användas. Sverige är dåliga på att marknadsföra mängden av möjligheter som finns genom utbildning.

Idolisera akademiker

Han tycker också att vi i samhället behöver bli bättre på att idolisera akademiker och personer som har nyttjat skolvärlden för att finna sina drömmar.

– Vi är bra på att idolisera personer inom sportvärlden, men inte inom skolan. Jag ser en nytta i att kunna ha en nordstjärna – en förebild – att titta på när man går igenom en så lång process som skolan. Ingen 16-åring tänker: "Jag kan nog få Nobel-priset när jag är 80 år", och har det som ett övergripande mål. Fotbollsspelare däremot kan tjäna flera 100 miljoner innan de är 30, och detta känns mycket mer görbart för ungdomar.

Kopplat till detta finns den tidigare nämnda antiplugg-kulturen, som är tätt sammanvävd med entreprenörskap, menar Rasmus Häggkvist.

– Undersökningar visar att det finns ett starkt driv från många unga att bli rika tidigt. Och för att bli rik tidigt ska man skippa skolan och istället bli entreprenör. Jag vill få unga att förstå bredden som finns inom utbildning, värdet av att studera och att det även kan finnas en finansiell vinning i det. Det är vi dåliga på att visa upp idag. 

Avslutningsvis, vad är på gång framåt?

– Jag kommer att arbeta heltid med min startup Skoolie. Sedan kommer jag även att föreläsa om AI Gen på universitet i Indien och USA.