NTI Gymnasiet ser pedagogiska vinster med makerspace

I grund och botten är ett makerspace en slags högteknologisk verkstad. Alla makerspace är unika men konceptet är detsamma. Gemensamt är att det ska vara en plats för nyfikenhet, skapande och samhörighet. Det är ett rum, ofta en industrilokal, som är fyllt med innovativa verktyg och maskiner. Konceptet kallas emellanåt för hacklab eller hackerspace, och fokus ligger på fenomenet ”do-it-yourself”.

Flera gymnasieskolor har med inspiration från makerspace försökt införa konceptet, men det är inte alltid det nått sin fulla potential. På NTI Gymnasiet i Sollentuna har man under det senaste året optimerat sitt makerspace genom att integrera eleverna. Syftet har varit att titta på hur användningen av de digitala verktygen kan utvecklas och tanken är att alla skolans lärare ska kunna se de pedagogiska vinsterna i dem.

Begränsning skapar kreativitet

Eleverna har genom skolans makerspace bland annat tillgång till 3D-skrivare, CNC-fräsar, laseretsare och annan maskinvara. Det viktiga är att varje verktyg förankras i verksamheten för att de verkligen ska komma till användning och bli en del av utbildningen.

– Hellre färre produkter som faktiskt används, det är då man får en kreativ miljö. I begränsningen skapas kreativiteten. När man behöver överbrygga ett gap mellan två tekniker, och bryggan mellan dessa inte finns, då föds idéer, då händer det grejer, säger Niklas Hallgren, skolans programmerings- och it-lärare. 

Bättre sammanhållning på skolan

NTI Gymnasiets makerspace ska vara en kreativ plats för idéspridning. Den digitala slöjdsalen skapar dessutom bättre sammanhållning då elever från olika program och årskurser får möjlighet att samlas och samsas om såväl det fysiska utrymmet som skapandet. 

Eleverna på NTI Gymnasiet läser antingen teknikprogrammet eller it-programmet (även kallat el- och energiprogrammet med inriktning dator- och kommunikationsteknik). Inom de olika programmen används skolans makerspace på flera sätt.

– Det är framförallt kul att se att två ganska olika program, förenas i glädjen över skapande.

Undervisningen både laborativ och underhållande

Under utbildningen sker mycket robotbyggande. Skolan har bland annat anordnat en ”robot-challenge” där eleverna fått bygga sina egna robotar och tävla mot varandra.

– Det är det vinnande konceptet. Att få något att bli roligt leder till att man lär sig snabbare och kommer ihåg det. Istället för att rabbla massor av fakta om och om igen. Stoppa in ett praktiskt moment, det kommer eleverna ihåg, säger Niklas Hallgren.

Ett lyckat gymnasiearbete

Gymnasiearbetet (ett valfritt slutprojekt före studenten) är något som många elever kan frukta, men grundregeln för ett lyckat gymnasiearbete är att arbeta med något eleven själv är intresserad av, menar Niklas. Han tar upp ett exempel där en skoltrött elev hade valt ett ämne som inte passade och kämpade för att bli klar.

– Trots den knappa tiden, banade eleven om och i slutändan hade han produktutvecklat en modulär hantel. Han skapade små moduler som var precis en kubikdecimeter stora som han sedan fyllde med vatten. För varje modul adderades ett kilogram till hanteln. På så sätt fick vi in både volymberäkning och matematik vilket ledde till att han klarade både matematiken, fysiken och gymnasiearbetet.

Fler skolämnen inkluderas

Utvecklingen av skolans makerspace har ändrat förutsättningarna för lärande inom flera ämnen. I stort sett alla ämnen är med på något hörn.  

– Om jag har ett projekt där jag skulle kunna koppla in en samhällslärare eller kanske koppla in matematiken, då blir det enklare. Lärarna förstår att de blir en del av en helhet och att de därför inte behöver äga problemet.

Engelskämnet skulle exempelvis kunna integreras genom att eleverna får skriva en manual för den produkt de skapat, på engelska. Ett lite mer oväntat skolämne som använt sig av skolans makerspace, är religion.

– NTI Gymnasiet är en mångkulturell skola och religionsläraren har genomfört flera spännande projekt med hjälp av skolans makerspace. Tillsammans har de bland annat tittat på vilka attribut som kan definiera en religion. Genom att 3D-modulera eller printa ett objekt kan det avpersonifieras, vilket i sin tur gör det enklare att skapa en diskussion om något som kanske annars hade väckt debatt, säger Niklas Hallgren.

Nästa steg

NTI Gymnasiet har en ”makerclub” där medlemmarna får en kod som ger tillgång till skolans makerspace. Detta skapar i sin tur en känsla av att vara betrodda och en del av något. Nästa steg för skolans makerspace är att eleverna ska bli ännu mer självgående. Förhoppningen är att de äldre eleverna ska kunna agera mentorer för de yngre.

– Om vi kan locka fler att våga ta steget till att pröva, kommer makerspace få större spridning och det är vad hela konceptet går ut på, att få spridning och locka fler till att våga testa, avslutar Niklas Hallgren.