Svenskarna och internet 2022: Mobilt bank-id, bedrägerier och trakasserier mot barn ökar

– 94 procent av befolkningen använder internet, varav 90 procent gör det dagligen. Dock är det fortsatt så att var femte pensionär inte använder internet alls, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen. 

Rapporten Svenskarna och Internet 2022 visar att användningen av digitala samhällstjänster har ökat jämfört med 2021. Oavsett om det handlar om digitala brevlådor, e-tjänster för kollektivtrafik eller e-vårdtjänster så ökar användningen med ett flertal procent. Kraftigast är ökningen gällande mobilt bank-id. 2021 använde 47 procent mobilt bank-id dagligen, i år är motsvarande siffra 71 procent. Och 86 procent använder det minst en gång i veckan.

– Men det finns ju dock personer som av olika skäl inte kan använda det. Bank-id drivs som bekant av våra storbanker och de har ju möjlighet att neka kunder. Har man inte möjlighet att få ett bank-id blir man utestängd från hela det digitala samhället.

– En diskussion som nu finns ute i landet är kring vilka alternativ som finns, och många tycker att det borde finnas en statlig identifikationsplattform. Den diskussionen lär fortsätta. 

Kryptovalutor och arbetsplatser

Rapporten visar även att handel med kryptovaluta ökar, särskilt bland unga män. Förra året köpte eller sålde 3 procent av alla internetanvändare någon form av kryptovaluta, i år är den siffran 6 procent. Här är skillnaderna i kön och ålder stor. Bland 90- och 00-talister har 19 procent av männen handlat med kryptovaluta det senaste året, jämfört med 1 procent av kvinnorna. Och bland 80-talisterna är siffran 17 procent för männen, jämfört med 3 procent av kvinnorna.

Det finns även indikationer på att medarbetare börjar återvända till sina kontor alltmer. Det genomsnittliga antalet arbetsdagar hemifrån har minskat från 3,5 dagar per vecka under 2021 till 3,2 dagar i år. Samtidigt har andelen dagliga videosamtal nästintill halverats, 2021 hade 22 procent videosamtal varje dag medan motsvarande siffra i år ligger på 12 procent. 

Teknisk osäkerhet och brott på nätet

Av personer födda på 20- och 30-talet uppger 70 procent att tekniken begränsar deras internetvanor, och 51 procent att otryggheten begränsar dem. Gällande 40-talister är tekniken en begränsning för 66 procent, medan otryggheten begränsar 63 procent av dem.

– Här finns en stor del av förklaringen till att våra äldre inte använder internet. De är oroliga för att göra fel. På internetkunskap.se finns utbildningar som du kan skicka till din farfar, mormor eller dylikt. Där kan de lära sig att se skillnad mellan exempelvis ett falskt sms och ett riktigt. Vi behöver öka kompetensen i de här grupperna.

– Samtidigt undviker 22 procent av pensionärerna att e-handla på grund av rädsla för att bli lurad eller utsatt för brott. Vi måste bli bättre på att hjälpa våra pensionärer genom att öka tryggheten.

I rapporten kan man även se att drygt fyra av tio, oavsett ålder, begränsas av tekniska svårigheter. Ett problem är molnlagring, som 20 procent inte förstår sig på, och unga har lika svårt för det som äldre.

– De unga vet inte riktigt vart deras filer lagras, ifall foton de tar endast lagras på telefonen eller om de även lagras i molnet, och i så fall var ligger det? Detta kan kännas otryggt och begränsande, att inte riktigt veta vart saker lagras.

Föga förvånande visar rapporten även att nätbedrägerier blir allt vanligare. I år har 59 procent av alla internetanvändare utsatts för bedrägerier på nätet. Bluffmejl eller sms med falsk avsändare är det mest förekommande tillvägagångssättet, vilket 55 procent har råkat ut för under 2022. Näst vanligast är kontakt av falsk kundsupport vilket 12 procent har fått erfara.

Sociala medier och nätdejting 

En av tio internetanvändare har nätdejtat under det senaste året, och det är mer vanligt bland män än kvinnor. 32 procent av singelmännen har nätdejtat det senaste året, jämfört med 21 procent kvinnor i samma kategori.

– Av de som träffat sin nuvarande partner inom de senaste fem åren träffades fyra av tio på nätet. Numera är nätet nästan det vanligaste sättet att träffa någon.

När det gäller sociala medier och spel är kommunikations- och spelplattformen Roblox en raket, åtminstone för de yngsta. Sex av tio barn på låg- och mellanstadiet har spelat Roblox det senaste året, vilket är fler än vad som nyttjat exempelvis Tiktok. Endast Youtube används av fler i den här ålderskategorin. Går vi upp ett ålderssnäpp till högstadiet är istället Tiktok, Snapchat och Instagram dominerande.

– Att det skiljer så mycket mellan generationerna är intressant. Jag tror att det handlar mycket om att varje ungdomsgeneration vill hitta sitt eget sociala medium där vuxna inte har koll på dem.

– Sammanfattningsvis gällande de unga kan vi se att 99 procent av alla barn använder internet, 98 procent använder sociala medier, 91 procent tittar på Youtube, 71 procent umgås med kompisar på spelplattformar, 66 procent följer influencers och 25 procent lyssnar på ljudböcker.

Näthat och utanförskap

Rapporten visar att fyra av tio barn skulle känna sig utanför utan sociala medier. Samtidigt finns det några, allt mer tydliga, baksidor med sociala medier och barn. Två av dem är näthat och oönskade kontaktförsök. 17 procent av alla barn mellan 12-19 år har under det senaste året utsatts för näthat, förra året var siffran 9 procent. 

Och när det gäller oönskade kontaktförsök på nätet är det något som hela 38 procent av flickor mellan 12-19 år har fått erfara de senaste 12 månaderna. Av flickorna i den här ålderskategorin svarar även 21 procent att de mottagit stötande eller obehagliga bilder från personer de inte känner. Samtidigt känner endast 8 procent av föräldrarna till att deras barn utsatts för näthat eller dylikt.

– Här finns en stor diskrepans som skulle kunna bero på att barnen behåller detta för sig själva, av rädsla för att de ska bli av med sina sociala medier. Om man kommer hem och berättar för mamma och pappa att man blivit utsatt för näthat eller fått snuskbilder skickade till sig kan föräldrarna förbjuda det sociala mediet. Och då skulle många barn känna sig utanför.

– Här är det viktigt att många föräldrar har en diskussion med sina barn, istället för att bara begränsa eller stänga av. Att siffrorna ser ut såhär, speciellt för flickor mellan 12-19 år, är ett samhällsproblem som vi måste prata mycket mer om, säger Måns Jonasson.