Chalmers inför VR för en smartare och effektivare sjöfart

– VR-teknologin är ett engagerande verktyg som på ett verklighetstroget sätt kan användas i sjöfartsutbildningar för att höja kompetensen och säkerheten ombord, utan risker för vare sig människor eller miljön, säger Scott MacKinnon, professor vid maritima studier på Chalmers

På Chalmers institution för mekanik och maritima studier finns redan ett av Sveriges största simulatorcentrum för forskning och utbildning inom sjöfart. Där tränas blivande sjökaptener i att säkert och effektivt navigera fartyg i verklighetstrogna bryggmiljöer och projicerade havsvyer.

Nu ska utbildningen bli än mer virtuell vilket möjliggörs via ett samarbete med MariSOT (Maritime Immersive Safe Ocean), ett finskt projekt som med hjälp av AI och ML utvecklar VR- och AR-lösningar riktade mot sjöfarten.

Ett av de första projekten i sitt slag

AR och VR är teknologier som sedan tidigare integrerats i många andra branscher, där ett exempel är flygindustrin, men det här är ett av världens första projekt inom det maritima utbildnings- och forskningsområdet.

– Genom att använda VR-teknologi i sjöfartsutbildningar kan studenterna tränas i att hantera utmanande situationer som kan uppstå ute till havs – om fartyget till exempel skulle hamna i tung trafik, eller om det skulle uppstå motorfel, eller om det kanske sker en cyberattack mot fartyget. Då kan vi med den här teknologin i utbildningen öka säkerheten och se till att den här typen av utmaningar inte leder till olyckor. Dessutom skapar det också möjligheter för oss att kunna testa ny navigeringsteknik innan den tas i bruk i riktig fartygstrafik, säger Scott MacKinnon.

Eye-tracking

Deltagarnas reaktioner och agerande blir även till data som samlas in och kan leda till att träna algoritmer för att utveckla VR- och AR-program som kan utbilda sjöfartsstudenter framåt.

– VR-glasögonen användes inte bara för att visualisera ett givet scenario utan vi kunde också med hjälp av så kallad ”eye-tracking” få data på var testpersonerna tittade, hur länge, och vilka funktioner som användes i utrustningen – radar, telegraf, styrning och så vidare. Dessutom tror forskarna i MarISOT att man också kommer kunna mäta ändringar i storleken på testpersonens pupiller i givna scenarier, vilket kan indikera om personen i fråga blir stressad eller inte, säger Reto Weber, tekniklektor vid maritima studier på Chalmers.