Framtidsspanaren: Såhär blir världen 2049

Han är bland annat föreläsare, kreatör och affärsstrateg men beskriver sig själv som en optimistisk futurist. Nicklas Hermansson menar att man måste se på världen på lång sikt om man vill förstå hur nästkommande stora förändring de facto kommer att se ut och påverka människan.

– Anledningen till att jag pratar om världen 2049 är att man brukar säga att det tar ungefär 30 år för ett paradigmskifte när en ny, stor idé blir en accepterad standard. Därför är det intressant att blicka så pass långt framåt, för vill man förändra världen kanske det tar så lång tid.

Vad händer då 2049?

– En övergripande skillnad är att en tredjedel av oss faktiskt bor i ökenvärme på grund av klimathotet. Två tredjedelar av oss bor dessutom i städer – idag är det hälften – så det kommer att utvecklas så kallade superstäder. Indien och Kina kommer att regera världen medan USA, Tyskland och Japan har droppat på listan.

– Utöver detta pratar jag mycket om att alla människor blir mediehus framöver. Idag har vi ju influensers men jag menar att alla, inklusive individer såsom du och jag som inte är influensers idag, kommer att dela med oss allt mer. Men även företag kommer att vara mediehus eftersom det innehåll som får oss att byta åsikt och får oss att känna något är väldigt mycket värt, och det finns många nya verktyg som gör att alla kommer att kunna vara kreatörer.

Vad bör man tänka på som företag eller offentlig verksamhet inför detta?

– Att det är uppmärksamhet som gäller. Det är innehåll som gör att man kommer till någon, det är därför man stannar och det är därför man börjar att gilla någon. Så man ska tänka: Vad behöver vår målgrupp som vi kan ge den? Vilket problem kan vi lösa åt den? Idag lägger alla bara ut saker man själv tycker om, på Instagram och så vidare, istället för att tänka på att skapa värde för någon. Man är så inne i sin egen filterbubbla och ser bara saker ur sitt eget perspektiv. För att undvika det behöver företag bli bättre på omvärldsbevakning, trots att utvecklingen går fort och det är svårt att hinna med.

Hur blir man bättre på omvärldsbevakning, samtidigt som allt går snabbare?

– För att bli en omvärldsbevakare 2022 måste du titta där inte alla andra tittar. Och vad det betyder är att du måste slå dig fri från Big Techs rekommendationer. Du måste sluta använda deras plattformar som ”nyhetsintake” – det är ju någon annan som sköter dem. Skapa i stället ett eget RSS-flöde och dra in de nyheter och nyhetskällor du gillar.

– En udda grej i sammanhanget är att gå till biblioteket där det finns faktaböcker som personer lagt fem år på att skriva, fullmatade med en massa idéer som gör att du blir mer unik. Men man kan såklart inte nöja sig bara med att läsa utan man måste också se vad andra gör. Titta på topplistorna över appar, ladda ner och testa dem. Om du bara läser så fastnar du, du lär dig inte hur man gör. Jag tror helt enkelt att människor måste kolla lite mindre Netflix och börja experimentera lite mer!

Vad förutspår du blir nästa stora paradigmskifte, om vi jämför med exempelvis smartphones?

– Jag tror att ljudet kommer att ta oss in i metaverse men det som verkligen kommer förändra vårt beteende är när koden knäcks för mixed reality och headsetbrillor. Meta ska släppa fyra nya de närmsta två åren, Apple har varit på väg länge med sina och Snap är också en sådan app – som faktiskt 28 procent av alla svenskar använder. Det tror man kanske inte, men de senare är faktiskt bland de bästa på AR med sina filter. Så ljudet tar oss in i metaverse men det sker genom dessa headsets, smarta bilar, uppkopplade prylar och så vidare. De som är stora idag lyckades på smartphonen, och nu blir det de som lyckas med sitt varumärke och att bygga en app i metaverse.

Vilken roll kommer offentlig sektor spela i detta?

– Jag har en kompis på Sundsvalls kommun och jag ser jättemycket bra som de gör. De har till exempel en studio med egna program, så jag ser hur intresset finns även i offentlig sektor. Intentionen finns verkligen att bli bättre på att synas, höras och skapa värde.

Du nämnde Big Tech och vilka som styr våra nyhetsflöden, vad ser du för risker framåt?

– Som optimistisk futurist finns det två saker man hatar: säkerhet och miljö. Det uppenbara är att ju mer vår värld är digital desto mer ökar risken för att bli övervakad. Vissa säger att det är lugnt bara man har rent mjöl i påsen, men då har man nog inte sett tillräckligt långt fram i utvecklingen. Ett exempel är att det är jobbigt idag att vara kvinna och mörk i sociala medier men tänk när du dessutom är det i form av en avatar i metaverse där folk kommer fram och säger saker direkt i ditt öra. Då blir du helt enkelt trakasserad fysiskt, fast i en digital värld.

– Det svåra är att människan har funnits i 500 generationer, och internet bara i en. Sett ur det perspektivet förstår man hur mycket i början av allt vi är. Förmodligen finns det ett stort antal risker och frågan är bara hur många år det kommer att ta innan vi ser dem.

Största möjligheterna då?

– Jag tror att det är den nya tekniken som bland annat gör att vi kan ha riktiga konversationer med chattbottar eller robotar, vad man nu vill kalla dem. Den tekniken gör att så många fler kommer att känna tillhörighet och det kan komma att bota ensamheten för många. Jag som älskar innehåll ser att en helt ny värld för att skapa innehåll skapas. Jag ser också väldigt mycket fram emot att resa mycket mer än vad jag gör idag, fast digitalt. Upplevelser, som att träffa mina vänner oftare fast digitalt. De här digitala after works:en var ju inte så roliga, och de kommer vi nog rentav skratta åt i efterhand, men när vi kan få tillbaka det på ett annat sätt kan det bli intressant på riktigt.