Risk för cyberattack mot svenskt lantbruk

– Lantbrukarna hade mjölkmaskinsrobotar innan 00-talet och har haft autostyrda fordon sedan 2002. Halsband som kopplade upp djuren, så kallade transpondrar, kom redan på 70-talet. Nu ser vi hur IoT och AI används i allt fler sammanhang och de första stora robotarna som kultiverar och sår börjar rullas ut på åkrar i England, säger Per Frankelius, lantbruksforskare vid Linköpings universitet.

I slutet av augusti släpptes rapporten Säker digitalisering för lantbruken, framtagen av Niklas Andersson och Estelle Lohm vid Linköpings universitet. Den söker kartlägga digitaliseringen i lantbruket och hur branschen uppfattar de säkerhetsrisker digitalisering medför. I takt med att allt mer digitaliseras och kopplas upp mot nätet, ökar också riskerna för att bli hackad.

FBI:s varning

I början av september meddelade FBI att attackerna har ökat både för stora och små aktörer inom livsmedels- och lantbrukssektorn. Den mest uppmärksammade var en ransomware-attack mot den globala köttproducenten JBS. Det slutade med att bolaget betalade ut elva miljoner dollar till hackergruppen REvil.

Med den nya rapporten som grund och mot bakgrund av dessa risker anordnades ett seminarium där representanter från lantbruket, Lantmännen, it-branschen och MSB var med och diskuterade it-säkerhet.

Mycket för den ensklide

För Jeanette Blackert, grisuppfödare utanför Linköping med ungefär 6 000 grisar, är det svårt att prioritera just it-säkerhet i vardagen.

– Jag tycker att det är svårt att lägga ut ansvaret på varje enskild lantbrukare. Vi gör redan mycket riskanalyser, men kanske inte så mycket kring it-säkerhet. Det ska vara bra funktionalitet, och det inbegriper att det inte ska gå att hacka. Ofta är djurrättsaktivist ett mycket större och mer omedelbart hot för oss. För mig är detta klart och tydligt som rör hela samhället. Livsmedel är en beredskapsfråga, säger hon.

Ett NIS för lantbruket

Alla deltagare var rörande överens om att det krävs samverkan mellan it-leverantörer, intresseorganisationer och myndigheter för att lantbruket, som tar stora kliv inom IoT och robotik, inte ska halka efter när det kommer till säkerheten för dessa lösningar.

– Min spontana slutsats är att medvetenheten inte är så stor i sektorn i stort, som består av många småföretag utan it-avdelningar. Därför lär vi tillsammans behöva hitta sätt att möta de hot mot säkerheten som finns, säger Per Frankelius.

Marianne Rilde Björkman, handläggare på MSB, resonerade kring NIS-direktivet och liknande insatser för lantbruket.

– För bland annat vatten- och el-infrastrukturen och andra samhällsviktiga funktioner finns ju NIS-direktivet, som kräver att organisationer i viss storlek gör systematiska säkerhetskontroller. Det tåls nog att fundera på om det kanske skulle finnas liknande direktiv för lantbruket, säger hon.

Medveten om riskerna

Niklas Andersson, medförfattare till rapporten, hade två medskick efter alla intervjuer han och Estelle Lohm gjort med lantbrukare i Sverige.

– De allra flesta vi intervjuade var trots allt positiva till den generella utvecklingen som digitalisering innebär. Om jag skulle ge ett par snabba tips är det att får koll på de lösningar du använder och ta reda på vilka sårbarheter som finns och vad det skulle innebära om vart och ett av dessa drabbades av en attack. Ett stort första steg är att vara medveten om riskerna, säger rapportförfattaren Niklas Andersson, som numera läser en master i informationssäkerhet vid Stockholms universitet.

Med rapporten som grund startar nu Linköpings universitet en utbildning för personer verksamma inom lantbrukskedjan.