Nytänk om skolans programmering

Programmering I Skolan

Svensk undervisning i programmering är idag oftast begränsad till praktiska aktiviteter. Elever lär sig hur de bygger och kodar föremål, men får ingen generell förståelse av hur teknik i vardagen styrs med programmering. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.

– Många av de tekniska föremål vi använder dagligen och är beroende av är programmerade. Teknikundervisningen har en viktig roll att spela för att eleverna ska få en allmänbildning i hur tekniken fungerar och att elever utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till den. Om vi inte har den allmänbildningen hamnar våra liv lätt i händerna på de som har kunskapen och utvecklar tekniken, säger Anne-Marie Cederqvist, doktorand vid Göteborgs universitet.

2018 infördes programmering i grundskolans läroplan. Det är dock fortsatt så att många lärare är osäkra på hur de ska undervisa i det och den ämnesdidaktiska forskningen är begränsad. Anne-Marie Cederqvist har skrivit en avhandling om undervisning i programmering där hon genomfört studier med elever i åldrarna 10 till 14 år.

I arbetet har hon nyttjat det pedagogiska materialet BBC micro:bit, ett mikrokontrollerkort som används av många skolor. Elever fick konstruera egna tekniska lösningar med mikrokontrollerkorten och analysera och jämföra dessa med hur programmerade vardagsföremål är uppbyggda och fungerar.

– Eleverna verkar förstå de egna konstruktionerna på ett sätt och vardagsföremål på ett annat sätt. Överföringen av förståelse är inte så självklar som vi tror. Bara för att de kan bygga och koda föremål i BBC micro:bit betyder det inte att de förstår hur programmerade vardagsföremål som till exempel en fjärrkontroll eller en digital termometer är uppbyggda och fungerar, säger Anne-Marie Cederqvist.

För att få till en bättre programmeringsundervisning har Anne-Marie Cederqvist identifierat fyra nyckelelement som lärare behöver lyfta fram: 

  • Programmeringsbegrepp och hur man skriver kod.
  • Kunskap om materialet eleverna arbetar med.
  • Struktur och funktion i den tekniska lösningen. Det vill säga hur olika komponenter samverkar, men också hur dessa samverkar med koden för att få lösningen att fungera.
  • Kontexten. Eleverna behöver lära sig att kunna se, analysera och jämföra tekniska lösningar i både en vardagskontext och i relation till ett programmeringsmaterial.

Källa: Göteborgs universitet

8 september 2021Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

SENASTE NYTT

Stäng