Caroline Andersson: Så kan skolan förändras

– För mig handlar utvecklingsarbetet i skolan om en transformation som inte tar slut. Världen förändras medan skolan jämförelsevis har sett likadan ut. Det bör vi ändra på, säger Caroline Andersson, verksamhetschef grundskola i Mjölby kommun.

Caroline Andersson har tidigare arbetat som rektor i 15 år på olika skolor, senast  i Linköpings kommun och har under sin verksamma tid inom skolan kommit fram till att vi behöver förändra synen kring digitaliseringen. Den behöver bli en naturlig del i skolans utvecklingsarbete.

Skolverkets projektbeskrivning olycklig

I Skolverkets direktiv går det bland annat att läsa att digitaliseringen i skolan är ett förändringsprojekt och inte ett it-projekt. Caroline Andersson tycker att, att överhuvudtaget kalla det för ett projekt ger en missvisande bild.

– Ett projekt har en tydlig start- och slutpunkt. Det här handlar om att leda en förändring under en i stort sett obestämd tid. Själva digitaliseringen är ett medel, inte ett mål i sig, och projekt-stämpeln kan förvilla en att tro att det bara är något du ska checka av, säger hon.

Följ forskningen

På förändringsresan menar Caroline Andersson att det finns goda skäl till att se över hur det traditionella klassrummet som ofta möbleras kopplat till läraren i fronten som förmedlare och eleverna som mottagare framförför sig.

– Det handlar om undervisningsmetoder där elever engageras på ett annat sätt för att skapa intresse och motivation och på så sätt befästa kunskaper. I det avseendet ökar digitala verktyg möjligheterna till en mer varierad undervisning där varje elev utvecklas efter sin unika förmåga.

Hon tror att mycket av omställningen handlar om att komma ur gamla vanor och bland annat följa vad forskningen säger om hur hjärnan hanterar ny information och hur elever lär sig på bästa sätt.

– Det kommer mer och mer forskning kring inlärning, skola och hjärnan vilket är något som vi kommer behöva ta till oss och ta med i organisation och planering av undervisning. Både i klassrummen för läraren men även för hela skolans organisation som rektor ansvarar för. Just rektorns roll vill jag särskilt lyfta, som kommer vara otroligt viktig i att leda denna förändring in i framtiden.

Tre mål för Mjölby

Trots att digitalisering i sig inte är det som är målet, tror Caroline Andersson att det alltjämt är ett av de bästa verktygen för att uppnå en mer dynamisk skola där elever rustas för framtidens behov. I Mjölby grundskolor har därför ett utvecklingsarbete påbörjats med tre olika målområden.

Ett handlar om att säkerställa att kommunen går i mål på sin satsning på en digital enhet per elev hela vägen från förskoleklass till årskurs nio. I nuläget finns en enhet per elev i årskurs 4 till 9. Det andra handlar om att se över den digitala infrastrukturen i skolan vad gäller till exempel nätverk och supportkedja.

Och det tredje är en satsning på kompetensutveckling genom att bland annat starta ett forum för lärare där de kan lära av varandra och dela erfarenheter från klassrummet och sina respektive arbete med nya verktyg.

– Det handlar om att ta små steg åt gången och inte jobba med för mycket tvång, och låta förändring föda ny förändring. Den bästa utvecklingen sker när den kommer utifrån ett behov och där läraren själv är initiativtagare och delaktig i processen.  

Hur följer ni upp att det blir en lyckad omställning?

– Det är ett långsiktigt arbete som vi kommer behöva följa upp på olika sätt, till exempel genom att lärare i samma ämne från olika skolor träffas och utvärderar sin undervisning. Vi har också sedan tidigare samverkat med Skolverket i en enkät med riktade frågor kring vårt digitala arbete, och den kan det finnas anledning att titta på igen framöver för att se om vi svarar annorlunda. Den kommer vi att göra igen för att se resultaten av vårt målmedvetna arbete.  

– Det är viktigt att poängtera och inte glömma att det till syvende och sist handlar om elevernas utveckling och lärande, och att vi gör detta för eleverna ska kunna förbättra sina resultat, säger Caroline Andersson.