Digitalt utanförskap i mindre kommuner

– Digitalisering nämns tre gånger så ofta i storstädernas mål- och resursplaner än i motsvarigheten på landsbygden. Kommuner med borgerligt styre skiljer sig också markant med tydliga strategier jämfört med de som styrs av vänsterblocket, säger Johan Magnusson, docent i informatik på Göteborgs universitet och huvudförfattare till studien.

I en studie vid Göteborgs universitet har forskare analyserat hur Sveriges kommuner beskriver hur de vill arbeta med digitalisering av välfärdstjänster i sina mål- och resursplaner, MRP. Stora skillnader går att återse beroende på kommunens ekonomi, var den är placerad, hur många invånare kommunen har och vilka partier som styr i den.

– MRP styr hur den digitala utvecklingen av välfärdstjänsterna kommer se ut, exempelvis möjligheten att söka digitalt försörjningsstöd, bygglov och hantera digital frånvaroanmälan till förskola och skola. Att strategiarbetet skiftar så mellan kommunerna är allvarligt eftersom tjänsterna blir allt viktigare för invånarna, säger Johan Magnusson.

Enligt studien lever 1,7 miljoner invånare i en kommun som antingen inte sätter mål gällande digitalisering, eller har en strategi som är fokuserad på att endast driva internt effektiviseringsarbete, och därmed inte har en invånarfokuserad utveckling.

– Det innebär att invånarna riskerar ett utanförskap i den digitala välfärden och i förlängningen en försämrad service. Kommunerna har ett välfärdsuppdrag även inom det digitala området. Men om detta inte ses över drabbas i slutändan invånare som redan har det svårt.

Källa: Göteborgs universitet