Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Kalmars IoT-väg till hållbarhet

Kalmar Domkyrka Ovanifrån

Kalmar IoT-satsar för att bli en hållbar stad och att öka nöjdheten hos medborgarna, bland annat är kommunens grillplatser numera uppkopplade. Men digitaliseringschef Niklas Hörling hoppas på fler initiativ från regeringen så att kommuner kan samarbeta inom digitaliseringen. 

Vi satsar hårt på IoT. Bland annat har vi satt upp sensorer på våra grillplatser för att minska trängseln och på andra kommunala anläggningar för att kunna se fuktigheten i jorden. Det ökar både vår hållbarhet och medborgarnöjdhet, säger Niklas Hörling, digitaliseringschef i Kalmar kommun.

Kalmar kommun är inne i en stor digitaliseringsresa där man arbetar tillsammans med både näringsliv, kommunala bolag och Linnéuniversitetet för att skapa en smartare stad.

Uppkopplad grillning

Kalmar har bland annat finansierat ett labb på Linnéuniversitetet där studenter kan ta fram IoT-lösningar som kan vara till gagn för kommunen. Ett lyckat exempel på detta är tre studenter som under början av året noterade en ökad längtan efter att vara ute i naturen, vilket ledde till att de kommunala grillplatserna fylldes upp med folk.

Det blev kaotiskt och trångt på vissa populära grillställen. Våra invånare spreds inte ut. Studenterna kopplade då upp kommunens grillplatser som nu finns visualiserade i vår Kalmar-app. Där går det att se vilka ställen som är fulla och vilka som är lediga.

Det är ett fint exempel på där några studenter får tänka fritt och jobba med praktiska tillämpningar, och där de såg ett behov som vi på kommunen förmodligen aldrig hade kommit på själva.

Pandemin har även inneburit att digitalisering generellt kommit högre upp på agendan. När olika förvaltningar och bolag inom kommunkoncernen ser vilket värde en digital omställning kan ge så ifrågasätts inte de digitala initiativen på samma sätt som tidigare. Nu ser också de anställda i kommunen en tydligare koppling mellan digitalisering och hållbarhet, speciellt vad gäller IoT.

Med digitala lösningar behöver vi inte resa lika mycket. Vi kan med sensorer även få en bättre överblick av nuläget kopplat till många olika saker. Tidigare åkte vi exempelvis ut med personal för att se om vi behövde vattna en del kommunala anläggningar, men nu kan vi se fukthalten i jorden från distans och vattna vid behov. Här har pandemin hjälpt oss att ställa om tankesättet i ett hållbarhetsperspektiv.

Niklas Hörling Digitaliseringschef Kalmar

Niklas Hörling, digitaliseringschef i Kalmar kommun.

Kräver nationella it-standarder

Trots att Kalmar har utvecklats en hel del digitalt under det senaste året ser Niklas Hövling ett behov av ett starkare nationellt driv och mer tydlighet till hela nationen hur man ska förhålla sig till olika standarder. Han önskar nationella byggblock som ska möjliggöra att offentlig sektor kan byta ut information till varandra på ett säkert, ändamålsenligt sätt. Nu ser han det mer som att Kalmar ofta plåstrar om såren som finns.

Under pandemin har vi blivit bättre på att använda våra befintliga system, vilket är bra. Men för att kunna göra omvälvande förändringar och samverka nationellt krävs modernare verksamhetssystem som adresserar helheten. Det är en av nyckelkomponenterna för att komma vidare och att vi ska kunna bli smarta på riktigt.

Så vad önskar du från regeringshåll?

Jag hoppas att vi snart får fler standardiserade nationella byggblock så att myndigheter, kommuner och regioner kan börja kroka arm i sin digitalisering. Jag ser gärna en nationell e-identitet så vi enkelt och säkert kan utbyta information till rätt personer i andra kommuner.

I Sverige finns mycket nationella standarder för vår fysiska infrastruktur, men det finns ingen nationell styrning i vår digitala infrastruktur. Nu sitter alla och uppfinner hjulet själva inom kommun och region, och så kan vi inte ha det flera år till. Det hämmar vår utveckling på flera sätt.

Utöver det, hur hoppas du på att Kalmar ser annorlunda ut digitalt om två år?

Vi gjorde en mätning i digital mognadsgrad för två år sedan och en ny igen i april 2021. Mognadsgraden hade ökat med 4 procent under de två åren, vilket är godkänt men det skulle kunna vara ännu högre.

När vi gör mätningen igen om två år hoppas jag att vi gått upp 8,9,10 procent. Nu när intresset och drivet är så högt så tror jag det är möjligt. Då har vi också automatiserat bort vissa processer och vi har fler tillämpningar av sensorer som ger oss insikter så att vi kan arbeta mer proaktivt.

24 maj 2021 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Läs mer om ämnet:

Rekommenderad läsning