Oklar visselblåsning

Enligt en undersökning genomförd av Yougov ansåg en majoritet av de tillfrågade att deras arbetsgivare inte har tillfredsställande interna rapporteringskanaler eller att de inte känner till om deras arbetsgivare har det.

– Vissa lösningar innebär att mottagaren av ärenden är anställd på företaget och alltså inte oberoende. Det är avgörande att ett visselblåsarärende aldrig når eller utreds av den som är föremål för anmälan. Därför är det viktigt att det är en extern part som gör den första bedömningen av inkomna ärenden, säger Alexandra Sandberg, på 2Secure.

Drygt hälften av de tillfrågade vill att visselblåsarärenden inte ska hanteras och utredas av arbetsgivaren, utan av en extern part, till exempel en advokatbyrå eller ett säkerhetsföretag, och av de som svarade i undersökningen var 5 procent oroliga för utfrysning eller andra repressalier och att man därför inte skulle våga slå larm.

Cirka hälften av de tillfrågade uppger att de skulle slå larm om de fick vetskap om allvarliga oegentligheter, men en tredjedel skulle endast larma om de var säkra på anonymitet.

– En effektiv visselblåsarkanal är avgörande för organisationers riskhanteringsarbete och för att stärka förtroendet för arbetsgivaren, säger Alexandra Sandberg, på 2Secure.

Den nya visselblåsarlagstiftningen träder i kraft den 1 december 2021 och bakgrunden är ett EU-direktiv som ställer krav på att företag med fler än 50 anställda eller kommuner med fler än 10 000 invånare ska inrätta interna rapporteringskanaler, det vill säga funktioner för visselblåsning. I direktivet finns även ett krav att utforma interna rutiner för hantering och återkoppling inom en viss tid. 

Källa: 2Secure