AI-positiva svenskar

– 57 procent av svenskarna är positiva till att polisen använder sig av ansiktsigenkänning. Det är fler som är positiva till att polisen använder det än som är positiva till att använda det för att låsa upp sin egen telefon, där siffran ligger på 52 procent, skriver rapportförfattarna.

Tilltron till polisens ansiktsigenkänning går även stick i stäv med andra områden för tekniken. Bara fem procent vill att igenkänning ska kunna användas för att få bättre erbjudanden och köpupplevelser i mataffärer, och endast 18 procent vill att tekniken ska kunna nyttjas för att ta ut kontanter ur en bankomat.

För tredje året i rad har Insight Intelligence, UC, Digg och Stockholms stad genomfört en undersökning om svenska folkets inställning till AI. Undersökningen är baserad på svar från 1 000 svenskar mellan 16 och 74 år, och fler är positiva än negativa till AI-utvecklingen.

Nästan sex av tio svenskar kan tänka sig att operera in AI i sin kropp. De mest populära syftena för detta är att nå en förbättrad rörelseförmåga följt av bättre syn och hörsel.

– Generellt kan vi se att attityderna till AI följer en sorts närhetsprincip där man blir mer negativt inställd ju närmre en det kommer personligen och ju mer det riskerar att inkräkta på den personliga integriteten. Därför är resultatet att så många kan tänka sig att operera in AI i kroppen så anmärkningsvärt, säger Lukas O Berg, vd på Insight Intelligence.

Skillnad mellan kön

Högst optimism gentemot artificiell intelligens går att se bland män. 53 procent av alla män ställer sig generellt positiva till AI, att jämföra med 35 procent av alla kvinnor. I undersökningen svarar även 44 procent av männen att de har kunskap inom AI, men bland kvinnor är siffran bara 19 procent.

– Andelen som säger sig ha kunskap om vad AI är har minskat med fem procentenheter under det senaste året, vilket skulle kunna förklaras med att ju mer man lär sig om hur komplext AI är, desto mindre upplever folk att man vet om det, skriver rapportförfattarna.

Inom vården är tongångarna olika beroende på vad AI:n ska göra. Där ställer sig 58 procent positiva till en AI som kan påminna om att ta mediciner, men bara 19 procent ser gärna att en AI utför kirurgiska ingrepp.

Värnar om personlig integritet

Det största orosmolnet med AI handlar om bristen på personlig integritet, som 41 procent av respondenterna svarar. Näst störst oro känner svenskarna inför att intelligensen tar fel beslut eller ger fel rekommendationer, och trea på 29 procent finns oron för att ens uppkopplade saker i hemmet ska bli hackade. Bara 5 procent är oroliga för att artificiell intelligens ska ta över deras jobb.

Varannan svarande säger att karttjänster är den AI-tjänst som man har mest nytta av till vardags. Språköversättning är tvåa på 34 procent och rekommendationer av film, serier eller musik är trea på 26 procent.