Lantmäteriets satsningar

– Att Sverige har en ganska tillbakalutad inställning till blockkedjor beror bland annat på att vi har en bra infrastruktur, hög grad av digitalisering som fungerar väl och ett grundmurat förtroende för offentlig verksamhet. Vi har så att säga inte behövt öka den förtroendenivån till skillnad från många andra länder, säger Mats Snäll, innovationschef på Lantmäteriet.

Jumbo igen

För andra året i rad kommer blockkedjor på jumboplatsen i Voister Trend när Sveriges it-ledare ska ange vilka tekniker som är intressanta för deras verksamhet.

– Det finns både en utbredd osäkerhet kring affärsmodeller och governance för distribuerad teknik och fortfarande en hel del kunskapsproblem om blockkedjeteknikens möjligheter. Det är ett par tunga skäl till varför många organisationer väljer att inte implementera blockkedjor.

Det är en situation som kan komma att förändras. Lantmäteriet var tidigt med att prova på tekniken och har representanter i Sveriges deltagande i European Blockchain Partnership, ett initiativ med 26 EU-länder och Norge.

– Under de kommande tre till fem åren bedömer jag att tekniken kommer på bred front inom övriga EU och vi ser redan utveckling på områden som digitala id-lösningar, betyg, och examensbevis som bygger på blockkedjeteknik. Det finns mycket driv kring det här i EU som kommer påverka oss i Sverige.

Miljoner sidor

Om många är tveksamma till blockkedjor är desto fler intresserade av möjligheterna med AI och machine learning. Mats Snäll framhåller några satsningar som är i startgroparna.

Inom ramen för Smartare samhällsbyggnadsprocess leder och samordningar Lantmäteriet regeringens uppdrag att digitalisera äldre detaljplaner. Målet är att förenkla hanteringen av bland annat bygglov och detaljplaner för ökat bostadsbyggande.

– Inom fastighetsbildningen behöver man säkra kunskap och åtkomst till de e-arkiv som omfattar miljontals skannade bilder av akter från lång tid tillbaka, en del flera hundra år tillbaka i tiden. Utvecklingen inom ML gör det möjligt att läsa och tolka både maskin- och handskriven text samt handritade kartor.

– Sedan vi gjorde en proof of concept för några år sedan har det hänt jättemycket. Vi har precis avslutat en RFI, request for information, där tjugotalet leverantörer presenterat möjliga lösningar att digitalisera och automatisera arkivutredningsprocesser.

Lita på AI

Lantmäteriet har också ett regeringsuppdrag tillsammans med DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, för att förbättra förutsättningarna för automatisering i offentlig sektor med bland annat AI.

Uppdraget vilar på idén att skapa ett koncept som förvaltar eller till och med ökar förtroendet för automatisering som sker med AI.

– I uppdraget har vi kontakter och diskussioner med forskare och leverantörer om möjligheterna. Idén är att skapa en förtroendemodell som redovisar hur AI fått förmågan att utföra åtgärder och förstärka beslut inom ramen för myndighetsprocesser.

– Denna förtroendemodell är bland annat tänkt att omfatta en blockkedjekomponent för transparent och säker loggning. Man kan likna det vid en Svanenmärkning av offentlig AI.

Hur har pandemin påverkat Lantmäteriet?

– Ur ett ledningsperspektiv har den såklart påverkat oss jättemycket, som en ständigt närvarande faktor att ta hänsyn till. Men verksamheten har påverkats ganska lite trots att de flesta av våra 2 200 medarbetare har arbetat utanför kontoren. Vi är en digitalt mogen organisation och vana att jobba digitalt och på distans, säger Mats Snäll.

Vill du få tillgång till Voister Trend 2020? Maila nyheter@voister.se