Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

KTH mot alzheimer

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 3 juli 2020 digit

Kth Alzheimer

– Vi vet att olika typer av obalans i hjärnan kan leda till psykisk eller neurologisk sjukdom. I arbetet med att finna nya behandlingar är det därför helt avgörande att först ha kunskap om de molekylära skillnaderna i hjärnans områden och hur dessa påverkar nervcellernas funktion, säger Konstantinos Meletis, docent på Karolinska Insitutet.

Forskningen har först skett på mushjärnor och presenterats i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advance. Där visar man upp möjligheter att återskapa hela hjärnans detaljerade anatomi genom att fånga den molekylära profilen, utan att behöva kunskap om hjärnan eller molekylernas funktion.

Subjektiv mot objektiv

Ett problem med att studera hjärnan med mikroskop är att personer som tittar på bilderna lätt kan göra olika tolkningar. Det dilemmat försvinner nu. Med den nya metoden extraherar, analyserar och tolkar man molekyler av RNA, det vill säga ribonukleinsyra, som är som en budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för, med hjälp av AI och ML.

– Det är fantastiskt! Det här är en revolution för forskningen om hjärnan och andra organ. När man tittar på en hjärna i ett mikroskop ser man olika lager av organet. Med vår metod kan man se alla gener som är aktiva i varje lager. Men istället för att, som vid mikroskopi, ha en subjektiv uppfattning om vad som finns i ett organ låter vi AI:n jobba fram mönstret av ett organ, säger Joakim Lundeberg, professor på KTH och verksam vid SciLife Lab.

Metoden ska öppna upp för en helt datadriven definition av hjärnans olika områden och på så vis ge forskare en grund för att både jämföra studier samt kartlägga hjärnans anatomier i andra djurarter.

Joakim Lundeberg har även satt igång RNA-molekylstudier av människans hjärna i projektet Development Cell Atlas, där man bland annat hoppas kunna identifiera molekylära förändringar som kommer till i olika hjärnområden vid vissa sjukdomar.

Källa: KTH 

Senaste nytt

Nya emojis

25 september 2020

Ett hjärta med bandage, en könsneutral person och en emoji som andas ut. Det är några av de nya figurerna som kommer 2021.

Chans till Guldäpple

25 september 2020

Bäst i Sverige på att använda digitala medel i sin undervisning. Det är kriteriet bakom de tre nomineringarna till Guldäpplet 2020.

Robotens ögon

24 september 2020

Ny teknologi från Örebro universitet kommer att underlätta för operatörer att styra robotar under vatten. Den nya kunskapen kommer till stor nytta för bland annat gas- och oljeindustrin.  

Bättre sving med AI

24 september 2020

En AI-baserad app och en smart klocka ska kunna få din sving att nå nya nivåer. 

Bäst på stadsnät

23 september 2020

Mittnät har utsetts till årets stadsnät. Motiveringen till utnämningen är bland annat förmågan att ta tillvara nio kommuners olikheter och att dela med sig av erfarenheter.

Twitter väljer vita

23 september 2020

Twitters algoritm behandlar inte svarta ansikten på samma sätt som vita. Diskrimineringen upptäcktes efter en liknande diskriminering i videomötesprogrammet Zoom.