KTH mot alzheimer

– Vi vet att olika typer av obalans i hjärnan kan leda till psykisk eller neurologisk sjukdom. I arbetet med att finna nya behandlingar är det därför helt avgörande att först ha kunskap om de molekylära skillnaderna i hjärnans områden och hur dessa påverkar nervcellernas funktion, säger Konstantinos Meletis, docent på Karolinska Insitutet.

Forskningen har först skett på mushjärnor och presenterats i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Science Advance. Där visar man upp möjligheter att återskapa hela hjärnans detaljerade anatomi genom att fånga den molekylära profilen, utan att behöva kunskap om hjärnan eller molekylernas funktion.

Subjektiv mot objektiv

Ett problem med att studera hjärnan med mikroskop är att personer som tittar på bilderna lätt kan göra olika tolkningar. Det dilemmat försvinner nu. Med den nya metoden extraherar, analyserar och tolkar man molekyler av RNA, det vill säga ribonukleinsyra, som är som en budbärare mellan generna och de proteiner som generna kodar för, med hjälp av AI och ML.

– Det är fantastiskt! Det här är en revolution för forskningen om hjärnan och andra organ. När man tittar på en hjärna i ett mikroskop ser man olika lager av organet. Med vår metod kan man se alla gener som är aktiva i varje lager. Men istället för att, som vid mikroskopi, ha en subjektiv uppfattning om vad som finns i ett organ låter vi AI:n jobba fram mönstret av ett organ, säger Joakim Lundeberg, professor på KTH och verksam vid SciLife Lab.

Metoden ska öppna upp för en helt datadriven definition av hjärnans olika områden och på så vis ge forskare en grund för att både jämföra studier samt kartlägga hjärnans anatomier i andra djurarter.

Joakim Lundeberg har även satt igång RNA-molekylstudier av människans hjärna i projektet Development Cell Atlas, där man bland annat hoppas kunna identifiera molekylära förändringar som kommer till i olika hjärnområden vid vissa sjukdomar.

Källa: KTH