Sveriges AI-miss

– Det finns enormt många korttidspermitterade i Sverige. Här hade vi en fantastisk möjlighet att vidareutbilda personer som är hemma. Med förberedelser hade vi kunnat skapa möjligheter att ta högskolepoäng virtuellt och ha fått betalt från staten. Yrken, som till exempel tandläkare, behöver arbeta med AI-algoritmer och hade kunnat öka AI-förståelsen och sedan kommit tillbaka till jobbet som ännu skickligare tandläkare, säger Daniel Akenine, teknikchef på Microsoft. 

Hur kan AI hjälpa ett Sverige i förändring var den övergripande frågan när Peltarion bjöd in till videoseminarium med Daniel Akenine och Luka Crnkovic-Friis, vd på Peltarion. Samtalet började med ett konkret exempel hur Peltarion med hjälp av AI deltagit i arbetet mot allergier och eksem, och som visar värdet av att tekniken blir tillgänglig för alla. 

– I huden finns ett membran som skyddar kroppen, när det blir svagt får personen allergiutbrott, eksem och liknande. Hittills har enda sättet att mäta kvaliteten på membranet varit att skära bort en bit av huden, vilket bara går att göra när personen har eksem. Med hjälp av en AI-plattform kan de istället på frisk hud, flera veckor innan ett allergiutbrott, förutspå om det kommer att ske. Gör man det på små barn går det att sätta in preventiva åtgärder, så att de aldrig utvecklar allergier.

– Det här är ett bra exempel som påvisar vikten av demokratisering av AI. Vi som AI-experter hade aldrig kunnat veta att den här problematiken ens fanns, men när yrkeskompetens blandas med vår expertis kan fantastiska saker ske. Det finns massvis av teknikspecialister som letar efter problem, därför måste så många experter som möjligt inom olika områden få tillgång till tekniken, säger Luka Crnkovic-Friis. 

Från digitaliserat till datadrivet

Sverige är ett digitaliserat land inom många områden men problemet är steget från digitalisering till att bli data- och AI-drivna. Enligt flera undersökningar befinner sig Sverige i Europas mittfåra och samtidigt är flera världsdelar före Europa.

– Sverige är ett alltför litet land för att vara bäst i allt. Men vi är, som bekant, alltid högt upp inom innovation och mognad. Vår roll blir kanske därför, som i Lukas exempel, att hitta tillämpningar för AI, fokusera på användningsområden och att vara först. Vi har många företag som vill lösa problem och som behöver något att ta tag i, det gäller bara att förstå vad vi kan lösa, säger Daniel Akenine. 

Samtalet fortsatte med att moderator Niels Paarup-Petersen, riksdagsledamot för Centerpartiet, pratade om att politiken är en av de tekniskt minst utvecklade branscherna, där handlar digitalisering om dokument i pdf-format. Här ser Daniel Akenine stor potential. 

– Det finns stora möjligheter att applicera AI inom politiken. Politik handlar ofta om visioner och mål, men man ska också möjliggöra hur det ska gå till. Här skulle vi kunna bli mer datadrivna. Vad vi vill uppnå är baserat på politiska beslut, men det smartaste sättet att nå dit, exempelvis skatter, kan vara mer baserat på data och AI.

AI en nödvändighet

Kopplat till det avslutade Niels Paarup-Petersen med att fråga vad han borde ta med sig tillbaka till politiken inom AI-området. 

– Bygg in AI och använd det i ditt jobb. Tänk om din nästa motion som du lägger fram är stödd av data som du har samlat ihop med hjälp av AI, säger Luka Crnkovic-Friis.

Enligt Daniel Akenine har både Frankrike och Tyskland omfattande AI-strategier och nästan alla länder har en plan.

– Det är för att man ser att AI påverkar framtiden och det krävs för att vara framgångsrikt som land. Lyckas vi inte automatisera så hotar vi den framtid som väntar oss. Politiker kopplar i stor utsträckning AI till jobb, vilket gör människor oroliga. Jag skulle gärna se att politiker istället målar upp en mer spännande bild av algoritmer och AI, vilket kommer att göra fler intresserade av tekniken, säger Daniel Akenine.