Alla på nätet

I rapporten svarar 96 procent av de respondenterna att de använder internet, 93 procent gör det dagligen och 98 procent har internet hemma.

Sveriges äldre och pensionärer blir allt mer uppkopplade, bland personer som är 76 år och äldre uppger 73 procent att de nyttjar nätet. De som sällan eller aldrig är online har i högre grad än snittet lägre utbildning och bor oftare i ett låginkomsthushåll. I högre utsträckning bor de också ensamma och på landsbygden. Internetstiftelsen menar att detta kan leda till ett digitalt utanförskap när allt fler samhällstjänster flyttas ut på nätet.

Ungefär 1 av 5 svenskar behöver hjälp med att installera mobilt bank-id, 17 procent behöver hjälp med att skapa ett e-postkonto. Även här spelar ålder, utbildning och inkomst en roll. Av personer som är 76 år eller äldre behöver 2 av 3 hjälp med att börja abonnera på en strömningstjänst och 6 av 10 med att skaffa mobilt bank-id.

Oberoende av ålder, utbildning eller hur ofta man nyttjar internet är sms det mest populära sättet att ta emot brådskande samhällsinformation.

En hjälp i coronatider

Under coronapandemin har den äldre delen av befolkningen använt internet i högre grad än tidigare, vilket har varit ett redskap för att hålla kontakt med släkt och vänner. För personer utan digitala enheter innebär pandemin dock en ökad ensamhet, och för de som inte vill eller kan handla livsmedel på nätet medföljer även en ökad smittorisk.

Undersökningen har endast besvarats av svensktalande personer, och innefattar alltså inte medborgare som ännu inte behärskar svenska. Undersökningen får inte heller med personer som har exempelvis demens eller läs- och talsvårigheter.

Rapporten om digitalt utanförskap är en del av Internetstiftelsens stora undersökning Svenskarna och internet som kommer ut i vinter, och som ska ge en större helhetsbild av digitaliseringen som Sverige just nu genomgår.

Källa: Internetstiftelsen