VGR:s snabba chattbot

– När coronapandemin tog fart på riktigt blev vår telefonkö helt överbelastad. När vi fick grönt ljust att köra igång den chattbot som vi redan hade börjat utveckla var vi live redan efter en dryg vecka, säger Hans van den Brink, digitaliseringsledare på Västra Götalandsregionen.

Live direkt

Hans van den Brink och hans kollegor hade inte hunnit göra en behovsanalys när chattbotten lanserades och regionen bestämde sig för att använda dem rekommendationer som Folkhälsomyndigheten och Inera har på sina websidor.

– En av utmaningarna bestod förstås i att lansera en chattbot som inte ännu körts skarpt, men vi visste att vi skulle kunna justera eventuella brister när det väl kom in riktiga frågor från regionens medborgare.

Medborgare hjälper till

Tack vare molntjänstlösningar och bra interna och externa samarbeten kunde botten vara uppe snabbt. Efter att ha samlat på sig med så mycket information som möjligt om covid-19 omformulerades frågor så att svaren skulle bli så mänskliga som möjligt.

Därefter kunde chattbotten fortsätta att utvecklas och matas med mer information i takt med att den fick fler frågor från medborgare som den inte hade svar på.

Strategi lade grunden

Att just VGR kunde vara så pass snabba förklarar Hans van den Brink med att VGR har en långsiktig digitaliseringsstrategi.

– Fröet till corona-chattbotten finns i vår digitaliseringsstrategi, där vår långsiktiga syn är att digitala assistenter kommer utvecklas inom vården, när tiden blir mogen för det. Chattbotten är ett naturligt steg på den vägen, säger han.

Dörröppnare

Efter lanseringen blev VGR kontaktad av digitaliseringssamverkansorganisationen Inera som undrade om chattbotslösningen kunde användas nationellt och i dagsläget kan invånare i tio andra regioner använda samma corona-chatbott.

– Alla medarbetare har överlag varit jätteentusiastiska och i ett större perspektiv kan man säga att chattbotten har fungerat bra som ett marknadsföringsverktyg för digitaliseringen i stort. Personalen ser vad den kan hjälpa till med och var och en börjar tänka på dess potential för framtiden.

Din digitala hälsocoach

Och den här poängen är kanske den viktigaste för Hans van den Brink. Chattbotten under corona i all ära, men det är med den utveckling mot framtidens digitala assistenter som han ser de riktigt stora vinsterna mot en mer proaktiv och individbaserad vård.

Det skulle kunna kallas digitala hälsocoacher eller vårdassistenter. Personliga digitala hjälpredor som håller koll på vilken medicin du ska ta, vad och varför du inte ska äta en viss typ av mat, om det är dags för återbesök hos en läkare, med mera. Som en Alexa eller Siri vars enda fokus är din hälsa.

Patienter, och kanske också i övrigt friska medborgare, samlar in datan om alltifrån hjärtrytm till vilka tillfällen på dygnet som medicinintaget äger rum, som sedan kan analyseras av sjukvården, där resultatet ligger till grund för hur den digitala assistenten coachar patienten, till exempel att hen bör söka vård.

Proaktiv och individbaserad vård har det pratats om ett tag. Varför dröjer det?

– För det första har vi en tendens att kräva att all teknik, till skillnad från människor, är felfria. Tekniken för det kanske inte är riktigt där ändå än, men den kommer att komma. Det andra stora hindret är det juridiska. Det är i dagsläget mycket med en sådan här teknik som inte skulle vara förenligt med GDPR och annan lagstiftning. Men i takt med att fördelarna med en sådan här lösning blottläggs tror jag att samhället kommer att svänga.

– Om vi jämför med mobiltelefonanvändning under bilkörning, gjorde tekniken oss i det specifika fallet en björntjänst, och vi lagstiftade. I fallet med analys av data och rekommendationer via digitala vårdassistenter tror jag det är tvärtom. Här kommer tekniken visa sig vara så pass förtjänstfull att vi måste börja fundera på om vi inte ska anpassa lagen till fördel för den nya tekniken istället.