Underkänd omsorg

Sverigeflagga I Sand

Sveriges kommuner nyttjar inte digitaliseringens möjligheter tillräckligt. Ett felaktigt sätt att använda kommunbudgeten och för kortsiktiga perspektiv gör att invånare inte får ta del av nya digitala lösningar. Det visar en rapport från Göteborgs universitet. 

Den kommunala budgeten består av två delar, en driftbudget och en investeringsbudget. Driftbudgeten anger hur mycket pengar som ska gå till löpande verksamhet och investeringsbudgeten avser det som ska satsas på fastigheter, teknisk utrustning och dylikt.

Men Johan Magnusson, docent på Göteborgs universitet, har i en studie upptäckt ett mönster som han känner igen, den här gången i Sundsvalls kommun.

– Vi såg att kommunen uteslutande använde driftmedel för att hantera digitaliseringen. Genom att inte använda investeringsmedel för det arbetet blir processen långsam och kortsiktig eftersom mycket annat i kommunen, exempelvis löner och bidrag, också bekostas av driftmedel. Då blir det inte mycket pengar kvar till digitala satsningar det året.

Långsiktighet krävs

Ett exempel rör nattövervakning inom hemtjänsten vilket ska göra att nattronderna försvinner, personal frigörs och de äldre kan få en mer stabil sömn.

– Ett sådant projekt kräver olika typer av digital infrastruktur som kameror och wifi, något som i dagsläget bekostas av verksamhetens driftbudget. Genom att inte se infrastrukturen som en långsiktig investering hamnar kostnader för material som kameror och sensorer också som drift, säger han.

Därför behöver kommuner börja med att lägga sina investeringsmedel, inte driftmedel, på digitalisering, menar Johan Magnusson.

– Det finns ett stort kunskapsglapp i kommunerna kring digital omställning. Men om kommunerna lär sig att tänka rätt kring finansiering och får ett långsiktigt perspektiv kommer digitaliseringen bidra till ökad välfärd för invånarna.

Källa: Göteborg universitet

28 maj 2020Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik AdolfssondigitFoto Adobestock

Voisters nyhetsbrev

SENASTE NYTT