Myten om klimatet

– Många personer har räknat fel på de koldioxidutsläpp som it genererar. Om utvecklingen fortsätter i samma takt behöver vi inte vara oroliga och någon snabb ökning i utsläpp är osannolik, säger Jens Malmodin, Senior Specialist Environmental Impacts på Ericsson, som forskat inom området.

Enligt ett flertal undersökningar ligger koldioxidutsläppen från världens datacenter i nivå med flygindustrin. Om utvecklingen skulle fortsätta i samma takt skulle datahallar stå för 20 procent av elförbrukningen och 5,5 procent av koldioxidutsläppen om fem till tio år.

Men enligt Jens Malmodin är siffrorna inte korrekta. Datahallar står för cirka 200 TWh per år, vilket är mindre än 1 procent av världens el, en siffra som varit i stort sett densamma sedan 2010.

– Facebook, Apple, Microsoft, Google och Amazon, det vill säga FAMGA, förbrukade tillsammans med Netflix 33 TWh 2018. Av dessa är 26 TWh från grön el. Totalt släpper FAMGA bara ut 7 miljoner ton CO2e (koldioxidekvivalenter) per år och då går ändå över 50 procent av världens datatrafik till de här fem plus Netflix. Det går absolut att ha en del synpunkter på bolagen, men deras klimatavtryck är inte stort.

Varför finns alla dessa missuppfattningar?

– Det finns nog inte en generell förklaring till det. Ibland kan det säkert vara så att någon räknar fel och en siffra får ett eget långvarigt liv. Det här ämnet kan vara svårt att räkna på och vi har kämpat många år för att lära oss räkna rätt. Sedan kan det även vara så att oron, som fanns fram till 2010, lever kvar och den uppfattningen kan vara svår att ändra på.

Vilka är de största anledningarna till att kurvan stannade av runt 2010?

– Vid den tiden kom ett antal trevliga trendbrott. Teknikutvecklingen ledde till mer energisnåla skärmar genom bland annat LCD- och LED-teknik. Vi började också använda oss mer av laptops och smartphones, vilket skapar incitament till bättre batteridrift och högre energieffektivitet. Om du sitter vid en stationär dator finns inga incitament att minska energiförbrukningen men det gör det med mindre, mobila enheter som du tar med dig.

– En hel del prylar, exempelvis digitalkameror, GPS:er och videobandspelare behöver vi inte längre då allt nu finns inbakat i våra telefoner. Det kräver mycket energi att tillverka mobilerna men nettoeffekten blir ändå positiv av att vi kan använda en produkt till allt. Även på nätsidan har teknikutvecklingen gått framåt och de fasta uppkopplingarna drar allt mindre.

Flyget större än all it

Enligt Jens Malmodin drar fast och mobilt nät sammanlagt en aning mer energi än alla datacenter, men mest av allt drar våra PC-datorer och hemroutrar. Ifall man översätter all den elförbrukningen till koldioxidekvivalenter, samt räknar in tillverkningen av alla enheter, släpper hela ICT-sektorn ut cirka 700 miljoner ton CO2e per år globalt.

Det går att jämföra med flygindustrin som släpper ut 900 miljoner ton CO2e, bara direkt från flygplanen. Räknar man in även bränsletillverkning, flygplatser, höghöjdseffekter med mera så blir klimatavtrycket från flyget cirka 2 000 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

– Flygets klimatavtryck är alltså cirka tre gånger så stort som hela ICT-sektorn. Jämfört med bara datacenter är flygets avtryck minst 15 gånger större. För att förtydliga så syftar jag här på innan covid-19, siffrorna i år lär se annorlunda ut.

– Här finns också en viktig skillnad då det bara är cirka 10 procent av världens befolkning som i genomsnitt flyger några gånger per år. Ytterligare 10 procent har flugit, men gör det väldigt sällan. Å andra sidan används ICT och internet dagligen av 4,5 miljarder människor och det finns fler mobilabonnemang än personer i världen.

Myten om Despacito

Ett annat, enligt Jens Malmodin, felaktigt exempel kommer från forskningsprojektet Eureca. Det visar att streaming av hiten Despacito enkom har förbrukat lika mycket elektricitet som fem mindre afrikanska länder ihop.

– För det första är det ju olyckligt att man valt fem länder i Afrika som inte har så mycket elnät att prata om, men siffran är fel ändå. De måste ha räknat att alla tittar på hela videon men den siffra man får då, cirka 2500 watt, är mer än 100 gånger fel. Bara om du streamar på en stor tv kommer du upp i storleksordningen 100 watt, men många tittar på en smartphone som drar endast cirka 1-2 watt utan eller med laddning.

– Själva nätuppkopplingen och en användares del av en mediaserver drar bara i storleksordningen cirka tio watt. Så du behöver inte känna dig som en miljöbov om du exempelvis tittar lite extra på Netflix i dessa coronatider.

Hur tror du att vi kommer leva efter corona?

– Att vi inte reser till och från jobbet eller långt bort för att gå på konferenser är självklart positivt ur ett klimatperspektiv. Det här förändrade beteendet kan nog i viss mån fortsätta även efter pandemin, om många märker att distansarbete funkar bra. Det leder ju till att energiförbrukningen ökar i hemmen men samtidigt minskar på våra arbeten, vilket gör att nettoeffekten ändå borde bli positiv. Att personer i och med covid-19 streamar mer video har en relativt liten roll i sammanhanget.

– Vi vet att vi behöver använda mindre material och bränsle i framtiden, så om pandemin kan föra något gott med sig är det väl möjligtvis att vi vänjer oss vid ett nytt, mer hållbart sätt att leva.

Siffrorna som Jens Malmodin hänvisar till kommer från Ericssons studie The Energy and Carbon Footprint of the Global ICT and E&M Sectors 2010–2015. Bolaget arbetar nu med en uppdatering av rapporten. Telia är samarbetspartner i forskningen.