Hållbar efter pandemin
Flygets klimatpåverkan har minskat kraftigt under coronapandemin. Nu utvecklar forskare vid KTH ett verktyg som ska få företag och organisationer att flyga mindre, även efter covid-19.
– Vi gör flygandet inom hela organisationen synligt, vilket är en förutsättning för att man ska kunna diskutera vilken väg man kan välja för att minska flygresorna. Det här blir ett sätt att konfronteras med de egna koldioxidutsläppen, säger Daniel Pargman, forskare inom mediateknik på KTH.
Nu när samhället kan vara på väg att öppna upp och resandet kan ta fart igen är det hög tid att se över hur vi flyger, menar forskarna bakom projektet Flight. Genom att använda data från KTH:s alla tjänsteresor de tre senaste åren har forskarna tagit fram diverse visualiseringsverktyg såsom cirkeldiagram, kurvor och andra grafer som visar var, hur mycket och i vilka sammanhang som personalen flyger.
Individnivå och övergripande
Datan kan redovisas på flera organisatoriska nivåer, såsom skolor, avdelningar och individnivå. Det går att se vilka yrkesroller som flyger mest och slå fast de vanligaste destinationerna. Framöver ska det även gå att analysera skillnader mellan män och kvinnor.
Siffror från projektet kan redan påvisa att flygandet vid KTH är ojämnt fördelat. En liten del av personalen står för en stor del av resorna.
– Då inställer sig frågan vilken strategi för att minska flygresorna som är den bästa. Ska man skära med osthyvel över hela linjen eller är det rimligare att de som flyger mycket ska minska mer? Det är en öppen fråga som kan leda till jobbiga diskussioner, men vi kommer inte undan den, säger Daniel Pargman.
Exempel på visualisering som visar destinationer för avdelningen medieteknik och interaktionsdesign på KTH.
Minska glapp inom organisationer
Tanken är att Flight ska minska glappet som ofta finns mellan ledningens miljömål i olika resepolicys och de beslut om personalens tjänsteresor som tas längre ned i organisationen. KTH har som mål att minska sina koldioxidutsläpp från resor med 60 procent fram till 2030, en takt som visat sig svår att nå förutom under nuvarande flygpaus.
– Förhoppningsvis har krisen väckt tankar om att det är möjligt att ändra vårt beteende, säger Daniel Pargman.
Flight-projektet finansieras av Energimyndigheten. Visualiseringsverktygen är ännu preliminära men till hösten ska forskarna utveckla en slutlig version.
Källa: KTH
Läs mer om ämnet:
