Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

SKR:s nya rapport

Coronapandemin slår hårt på kommuner och regioner. Inte sedan andra världskriget har välfärden påverkats i en så snabb takt, som under vårens utbrott. Nu kräver SKR utökad ersättning till kommuner och regioner, att statsbidragen ökar och fler insatser på arbetsmarknaden. 

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 12 maj 2020 digit

Coronavirus Läkare 960640

− Kommuner och regioner var redan inställda på ekonomiska utmaningar i år, men nu slår pandemin än hårdare mot välfärdens verksamheter. I rekordsnabb takt har sektorn ställt om för att bekämpa smittspridningen, säger Anders Knape, ordförande för SKR.

I SKR:s nya ekonomirapport står de ekonomiska följderna av coronaviruset i centrum. Pandemin har inneburit att Sverige gått in i en lågkonjunktur där arbetslösheten ökar samtidigt som välfärdsbehoven växer i och med de demogratiska förändringarna. 

Prognosen för skatteunderlaget 2020 är historiskt låg och SKR menar att det kan dröja fram till 2023 innan samhällsekonomin är i balans igen.

− De ekonomiska konsekvenserna av covid-19 är i nuläget svåra att överblicka. Det enda vi vet säkert är att de blir kännbara i flera år framöver, trots att vi har utgått ifrån ett relativt positivt scenario för smittspridningen, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Underskott på 6 miljarder

När SKR räknar ut regionernas kostnader för slutenvård och intensivvård av patienter med covid-19 uppgår siffran till mellan 6 och 12 miljarder kronor, och då omfattas inte kostnader för smittskydd, omställning och utbildning. Samtidigt tappar exempelvis kollektivtrafiken, tandvården och regionala flygplatser stora intäkter varje månad. Fokuset på covid-19-patienter leder även till att annan planerad vård får skjutas fram, vilket leder till en så kallad vårdskuld.

− Det är för tidigt att säga exakt vilka kostnader vi kommer att stå med när pandemin är över. Vår bedömning är dock att trots att regeringen relativt snabbt har skjutit till medel kan regionerna få ett underskott på 6 miljarder kronor i år, säger Anders Knape.

För att Sverige ska kunna bibehålla en god välfärd, både efter och under coronakrisen, ser SKR att det krävs att:

  • Staten under året ger tidiga besked och ersätter kommuner och regioner för rimliga merkostnader i hälso- och sjukvården och omsorgen, inklusive socialtjänsten.
  • Staten ersätter kollektivtrafikens inkomstbortfall på en miljard varje månad.
  • Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner förstärks. Arbetsmarknadsinsatserna behöver bli fler och riktas än mer till dem som står långt från arbetsmarknaden.
  • De generella statsbidragen ökar med ytterligare 8 miljarder kronor till kommuner och regioner för 2021 för att nå ett resultat på 1 procent av skatter och statsbidrag. Det behövs även gemensamma insatser för att hantera vårdskulden under 2020 och 2021.

SKR:s ekonomirapport

Sverige

Basen i kommuners och regioners skatteunderlag är antalet arbetade timmar. 2020 räknar SKR med att arbetade timmar sjunker med över 3 procent, och att arbetslösheten ökar med 2 procentenheter till knappt 9 procent. En siffra som väntas ligga kvar även under 2021.

Att sysselsättningen minskar gör att summan av utbetalda löner blir lägre 2020 än 2019, vilket inte hänt sedan 1990-talskrisen. Det leder till att skatteunderlaget ökar med endast 0,9 procent 2020, vilket kan jämföras med 2009 under finanskrisen då underlaget steg med 1,2 procent. Ökningen av skatteunderlaget ska täcka kostnaderna för ökade priser och löner samt växande befolkning med ökade välfärdsbehov. 

Det ekonomiska biståndet kommer öka i och med en stigande arbetslöshet där många inte kommer kvalificeras till den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Det utbetalda biståndet kommer att öka med mellan 15 och 20 procent i år, för att ytterligare stiga med mellan 5 och 10 procent 2021. Utbetalningarna kommer därmed bli ungefär 30 procent, cirka 3 miljarder, högre 2021 jämfört med 2018. 

Världen

Global BNP förutsätts 2020 bli mer än 3 procent lägre än 2019. Under årets andra kvartal kommer BNP-fallet vara större än vad som tidigare uppmätts i modern tid. I EU lär årets BNP-fall ligga på över 5 procent. 

Mellan 2019 och 2021 ser man en ackumulerad ökning av global BNP på 0,5 procent, vilket är betydligt lägre än under finanskrisen 2007-2009 då den steg med runt 3 procent.

*På grund av ovissheten kring coronaviruset är det svårt att göra rimliga konjunkturprognoser. Därför kallar SKR siffrorna i sin ekonomirapport för kalkyler och scenarier, istället för prognoser.

Siffrorna kommer från Skatteverket, SCB, SKR och IMF. 

Källa: SKR

Senaste nytt

Robot dödar virus

26 november 2020

En robot utrustad med UVC-strålning kan bli en god hjälp för att förhindra spridning av till exempel corona på sjukhus. Roboten är utvecklad av forskare vid Örebro universitet och bygger på öppen källkod och 3D-printat material.

Trendbrott för mobiler

26 november 2020

Försäljningen av mobiler i Europa, Mellanöstern och Afrika landade på drygt 93 miljoner enheter under årets tredje kvartal. Det är en ökning med 2,1 procent jämfört med samma kvartal förra året, och ett trendbrott under 2020.

Angripen av AI

26 november 2020

Cyberkriminella tar hjälp av AI för att begå brott, bland annat används AI för social manipulering, ransomwareattacker och för att skapa deep fakes. Det visar en ny rapport från Europol.

Molnhype av corona

25 november 2020

Under 2021 förväntas de globala investeringarna i det publika molnet öka med drygt 18 procent och därmed omsätta 305 miljarder dollar. Det menar analysföretaget Gartner.

Spioner i dammsugaren

25 november 2020

Den populära robotdammsugaren kan användas av hackare för att lyssna på dig i ditt hem. Trots att den saknar mikrofon.

Golfa med 3D-print

24 november 2020

Cobra har tillsammans med HP tagit fram världens första 3D-printade golfklubba. Lanseringen sägs vara början på stora förändringar inom sporten.