Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Rätt ostron med AI

Att skilja inhemska och invasiva ostronyngel från varandra är svårt men nödvändigt enligt lag. Nu säkrar maskininlärning framtiden för havsbaserad odling och Bohusläns platta ostron.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 22 april 2020 digit

ostron med en citronskiva.jpg

– Vi behöver stärka det svenska vattenbruket, i synnerhet ostronsektorn, och möjligheten att kunna artbestämma ostron med hjälp av AI gör det lättare att få fram yngel av rätt art för havsbaserad odling, säger Åsa Strand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Havsbaserad ostronodling fungerar genom att så kallade kollektorer, som liknar tallrikar, hängs ut i vattnet där ostronlarver fastnar och växer till sig till yngel. Efter en tid skördas ostronen och läggs i undervattensburar där de får fortsätta växa.

Invasiv majoritet

Idag står stillahavsostron för majoriteten av de yngel som finns i svenska vatten, och som små är de svåra att skilja från de inhemska platta ostronen. Samtidigt är det förbjudet i lag att odla så kallade invasiva arter och därför måste ynglen från stillahavsostron sorteras bort. Det är ett svårt och tidskrävande manuellt arbete.

Nu har forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat ett bildidentifieringsprogram som kan särskilja yngel av de inhemska platta ostronen från de invasiva stillahavsostronen.

98 procent rätt

Algoritmen som projektet har utvecklat kan genom bildbehandling och maskininlärning snabbt klassificera bilder av ostron som antingen stillahavsostron eller europeiska platta ostron. Drygt 98 procent av ostron fick en korrekt klassificering.

– För att nå fram till det långsiktiga målet, att konstruera en fysisk ostronsorterare, återstår fortfarande en del utveckling. Men även om resultaten är baserade på bilder tagna i en kontrollerad miljö så är slutsatsen från det här projektet att det är möjligt att klassificera ostron med hög säkerhet, säger Jens Wilhelmsson, utvecklingsingenjör på IVL.

Det finns ett stort intresse för tekniken som nu kommer att testas på brasilianska ostronarter inom det transatlantiska forskningsprojektet AquaVitae. Projektet genomfördes med stöd från Jordbruksverket, Interreg-projektet MarGenII samt EU Horizon 2020-projektet AquaVitae.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet

Senaste nytt

3D-printad tunga

27 oktober 2020

En 3D-printad tunga som kan fungera som försökskanin i utvecklingen av både mat och munhygien. Det är vad forskarna bakom tungan hoppas på.

AI för bra kläder

27 oktober 2020

AI och big data kan innebära en klädindustri med mer kundanpassade produkter och en hållbarare produktion och konsumtion. Det slås fast i en avhandling från Högskolan i Borås.

AI spårar alzheimer

26 oktober 2020

AI kan upptäcka alzheimer genom att analysera röstsvar kring vad som händer på en teckning. Modellen kan, sju år tidigare än en vanlig läkare och med 70 procents noggrannhet, förutse ifall en person kommer få sjukdomen.

Dejta via Facebook

26 oktober 2020

Nu kommer Facebooks dejtingtjänst till Europa, däribland Sverige. Enligt Facebook har redan 1,5 miljarder matchningar skapats i de 20 länder som har tillgång till tjänsten. 

2025 gör maskiner jobbet

23 oktober 2020

År 2025 kommer maskiner att utgöra mer än hälften av världens arbetskraft. Det spår World Economic Forum.

Sensorer mäter luft

22 oktober 2020

Nu mäts Stockholms luftkvalitet med en sensor sittandes på en buss i stadstrafiken. I projektet deltar bland annat Stockholms stad, KTH och MIT.