Atlas mot alzheimer

– Precis som vi förväntade oss finns det många likheter. Det visade sig dock att många proteiner involverade i olika neurologiska sjukdomar återfinns på helt olika platser beroende av om hjärnan kommer från djur eller människa. Denna kunskap måste forskare ta hänsyn till om de använder djurmodeller för att utveckla läkemedel för neurologiska och psykiska sjukdomar, säger Mathias Uhlén, professor vid institutionen för proteinvetenskap på KTH och chef för forskningskonsortiet.

Hjärnan är det mest komplexa organet i vår kropp både vad gäller struktur och funktion. Den nya så kallade hjärnatlasen, kartläggningen av hjärnans proteiner, är baserad på analyser av närmare 1 900 prover som täcker 27 hjärnregioner och kombinerar data från den mänskliga hjärnan med motsvarande information om hjärnan hos gris och mus. Hjärnans grundläggande uppbyggnad är samma för både människa, gris och mus. 

Studien har visat att lillhjärnan, cerebellum, spelar den tydligaste rollen i hjärnan. Här finns bland annat ett flertal gener som är associerade med psykiska sjukdomar, vilket stödjer teorin om lillhjärnans viktiga funktion att ta hand om känslor.

Hjärnan renar blodet

Det har också visat sig att olika celltyper i hjärnan delar specialiserade proteiner med andra organ i kroppen. Ett exempel är astrocyter, de celler som fungerar som ett typ av filter i den extracellulära miljön i hjärnan. Astrocyterna har en hel del metaboliska enzymer gemensamt med levern, det organ som renar blodet.

Hjärnatlasen är en öppen och fri resurs som alla har tillgång till.

Forskningsarbetet har utförts inom ramen för Science for Life Laboratory, Scilifelab, som är ett samarbete mellan KTH, Karolinska institutet, Stockholms universitet och Uppsala universitet.

Det har finansierats av Knut and Alice Wallenbergs stiftelse och är ett samarbete med BGI-forskningscentret i Shenzhen och Qingdao i Kina och Aarhus universitet i Danmark.

Källa: KTH