Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Lärare saknar boken

Lärare upplever att de har sämre koll på hur elever tänker när de löser en matteuppgift via digitala läromedel jämfört med en lärobok i matematik. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 februari 2020 it i skolan

plus minus gånger delat med-tecknen.jpg

– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén, matematiklärare och doktorand vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

För lite transparens

Skolans digitala läromedel är bland annat tänkta som individanpassade uppgifter och att lärarna ska få enklare att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna.

I sin studie har Marie Utterberg Modén följt sex matematiklärare i dreas arbete med att implementera olika digitala verktyg i sin matematikundervisning i årskurser 1-9. Eleverna arbetade antingen enskilt eller i grupper om två eller fyra. Som underlag för doktorsavhandlingen låg också intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.

– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.

– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll.

Dålig förståelse

Marie Utterberg Modén såg också att en del av problematiken uppstod när lärarnas uppfattning om vilken pedagogik som är bäst kom i konflikt med pedagogiken i det digitala läromedlet.

– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att knäcka koden och lära sig på.

– Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Vaccinjakt på Karolinska

3 april 2020

Med hjälp av öppen forskningsdata arbetar Karolinska Institutet med att ta fram ett vaccin mot SARS-CoV-2, som ska fungera både mot nuvarande pandemi och kommande. Redan under mars skedde de första testerna.

KTH hackar dörrlås

3 april 2020

Flera uppkopplade lås har stora svagheter och går lätt att hacka. Det blev resultatet när KTH testade säkerheten hos olika leverantörer

Teams nu i Slack

2 april 2020

Slack närmar sig Teams och har lanserat en app som gör att användare kan ringa in till Temas. Intresset har hittills varit mycket stort.

MSB kräver rapporter

2 april 2020

Fortfarande är myndigheters rapportering av it-incidenter till MSB anmärkningsvärd låg. Generaldirektör Dan Eliasson uppmanar nu till en skärpning för att upprätthålla en godkänd nivå av information och cybersäkerhet.

Polisens nya vapen

1 april 2020

Med den nya lagen om hemlig dataavläsning får polisen ett kraftfullt nytt vapen. Lagen gäller från den första april och är en del av regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet.

Simulering mot corona

1 april 2020

Forskare vid Umeå universitet leder ett internationellt projekt som bygger på teoretiska modeller av epidemier, socialt beteende och ekonomi. Resultatet kan bli ett verktyg för att minska spridningen av coronaviruset.