Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Så undervisar Årets nytänkare

böcker på hög i vänsterkanten.jpg

Med Youtube som undervisningsstöd och språkprogrammering på schemat, tog Fredrik Johansson emot priset som Årets nytänkare. Nu hoppas han på att skolan inser att det är skarpt läge för att få igång programmering i undervisningen. 

– Jag lade upp lite föreläsningar på Youtube på samma sätt som jag brukar hålla lektionerna på min skola. Jag märkte att det var många fler än bara mina elever som var inne och tittade, och jag har fått jättefin respons från både elever och lärare, säger Fredrik Johansson, förstelärare i datavetenskap och teknik på Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby.

Årets nytänkare

Fredrik Johansson blev under 2019 nominerad till Guldäpplet och på Lärargalan i december samma år kammade han hem priset som Årets nytänkare.

Enligt honom själv kan detta vara en effekt av att han, trots att han på pappret är 100 procent lärare, inte kan låta bli att peta i skolutvecklingsfrågan och hela tiden försöker hitta nya sätt att angripa sin undervisning i programmering och teknik.

– Det är förstås oerhört kul att ha fått ett pris och jag är så tacksam för de elever som nominerade mig. Det är ett fantastiskt kvitto på att min undervisning uppskattas och förhoppningsvis kan det ge ringar på vattnet, säger han.

Youtube i klassrummet

Youtube-föreläsningarna har blivit oumbärliga i Fredrik Johanssons sätt att bedriva sin programmeringsundervisning. Istället för att han står framför tavlan och berättar om nästa moment i kursen och därefter dela ut uppgifter, får eleverna titta på föreläsningarna i takt med att de blir klara med varje moment.

– Eleverna älskar det eftersom jag får tid att gå runt och hjälpa dem i uppgifterna. Kursen är uppdelad så att vi har undervisning och övningar under hösten och sedan ett projekt på våren som bygger på det de har lärt sig. Med detta sätt att undervisa blir det lättare för mig att se vilka som har kommit långt och vilka som kan behöva mer stöd, säger han.

Språkprogrammering

Utöver undervisningen i skolan håller Fredrik Johansson också en del föreläsningar för bland annat Skolverket om hur han arbetar med tillämpad programmering i språkundervisning för sina elever.

Det handlar till exempel om interaktiva berättelser där läsaren väljer en karaktär och där berättelsen anpassas därefter, eller program som kan avgöra om en vers kommer från koranen eller bibeln, tack vare att det har programmerats att känna igen vissa skillnader i hur verserna formuleras beroende på var de kommer ifrån.

frippe.jpg

Fredrik Johansson, förstelärare i teknik och datavetenskap på Gymnasieskolan Knut Hahn.

– Det var en idé som föddes när jag satt med programmeringsspråket Python som jag och mina elever arbetar i. Det ska inte vara så att det bara är programmeringsintresserade som sitter och knackar fram dessa språkbaserade program. Det är jätteviktigt för allmännyttan att även språkvetare har programmeringskunskaper.

För att driva programmeringsintresset ner i åldrarna har Knut Hahn ett tjejhack där tjejer från grundskolan får komma och lära sig att programmera, och där gymnasieeleverna står för undervisningen. Det var från början ett EU-projekt som man har valt att driva vidare.

– Eleverna tycker att det är kul och grundskolan skriker dessutom efter programmeringskunskaper, säger Fredrik Johansson.

Hur ligger svenska skolan till inom programmering?

– Vi ligger klart efter många andra länder. Det är nu obligatoriskt i grundskolan men långt ifrån alla skolor bedriver det på tillfredställande nivå. Det handlar dels om att lärare måste våga testa och inte oroa sig för att göra fel, dels att samhället i stort måste inse se hur viktig programmering är för kommande generationer. Som det ser ut nu finns det en stor risk att vi blir omsprungna.

17 december 2019 Uppdaterad 7 januari 2021 Reporter Tim Leffler it i skolan Foto Adobestock, Voister

Rekommenderad läsning