Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ogärna skärmhjärna

Barn under två år riskerar att få kognitiva biverkningar om de sitter för mycket framför en skärm. Samtidigt har vi vuxna allt svårare att motstå våra smarta enheter. Hjärnforskaren Sissela Nutley delar med sig av sina råd till ett hållbarare skärmförhållande.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 december 2019 digit

spädbarn tittar i mobil som en vuxen håller i.jpg

– Innan ett barn har fyllt två år kan han eller hon inte ta till sig det som finns på en skärm. I den här åldern behöver man ha möjligheten att interagera med människor och saker i verkliga livet för att hjärnan ska utvecklas på ett normalt sätt, säger Sissela Nutley, hjärnforskare i kognitiv neurovetenskap med fokus på hjärnans utveckling och formbarhet, vid Karolinska Institutet, under Internetdagarna i Stockholm.

De första ljuva åren

De allra första åren i människas liv är extremt avgörande för att hjärnan ska utvecklas på ett normalt sätt. Hjärnan hos ett barn behöver ända upp i tvåårsåldern en viss sorts stimulans i en viss mängd tid. Det handlar om syn- och hörselintryck där interaktion med andra människor och uppfattningar om rummet hör till de viktigaste delarna.

– Om ett barn inte får uppleva solljus i tillräcklig utsträckning, till exempel, kommer synen inte utvecklas normalt, säger Sissela Nutley.

Barn behöver kanske inte helt oväntat också höra massor med språk för att utveckla ett eget språk. Sissela Nutley förespråkar därför en försiktighetsprincip beträffande skärmtid i just denna fas. I dagsläget vet vi inte tillräckligt väl hur all tid framför skärmar påverkar barnen. De få studier som finns antyder dock att mycket skärmtid kan bidra till en försämrad språkutveckling.

Just nu vilar väldigt många av de här besluten tungt på individens axlar.

Dessutom pekar en annan studie på att barn i denna ålder inte verkar ha möjlighet att ta till sig sådant som händer på skärmen för att sedan lägga till det till sin erfarenhet av världen. Resultaten baseras på att de områdena i hjärnan som vanligtvis jobbar när ett barn ser en människa exempelvis röra på sig, inte aktiverades när samma människa rör sig på en skärm.

Detta samtidigt som undersökningar visar att en dryg tredjedel av alla tvååringar använder internet dagligen, och andelen som gör det mer än en timme per dag ökar stadigt.

– Det är inte nödvändigtvis så att själva innehållet är dåligt. Det handlar snarare mer om förlorad tid och vad barnet hade kunnat göra, istället för att titta i skärmen, säger Sissela Nutley.

Olika för olika

En försiktighetsprincip är kanske extra viktigt att tänka på med tanke på att barn är olika och har olika förutsättningar att möta världen. Sissela Nutley beskriver informationsinhämtningen som en dörr som öppnas.

Viss information når in till långtidsminnet, förutsatt att vi får tid att bearbeta informationen och att det finns någon krok som håller informationen kvar. Annat stannar i hallen, arbetsminnet, och försvinner ut lika fort igen.

Då underlättar det förstås inte att vi människor, framförallt killar, i tonåren har något försämrad impulskontroll. Testosteronets utsöndring ökar och hjärnan söker spänning och är disponerad att söka snabba kickar som telefonen kan ge, på bekostnad av att till exempel läsa klart boken i handen.

Vuxna går ej säkra

Detta kicksökeri följer med oss upp i vuxen ålder, och vuxna påverkas också av att skärmar och smarta telefoner ständigt finns i vår närhet. Enligt Telenors skärmlivsrapport från tidigare i år spenderar svenskar över tre timmar framför sina skärmar, dagligen.

Det är inte helt otroligt att tänka sig att telefonernas ständiga pockande på vår uppmärksamhet också bidragit till vårt hoppande mellan arbetsuppgifter på jobbet. En amerikansk undersökning visar att vi 2004 höll oss i snitt tre minuter i varje program i vår enhet innan vi bytte. År 206 var den siffran nere på 30 sekunder.

Något som inte är bra för vår effektivitet.

– Kostnaden i effektivitet när vi försöker göra flera saker samtidigt är fyra gånger så stor som när vi är fokuserade på en sak, säger Sissela Nutley.

Nutley tipsar

För att vi ska kunna navigera oss fram så bra som möjligt i denna tid av skärmar föreslår Sissela Nutley kanske inte helt oväntat att vi emellanåt tar en paus från våra telefoner. En sorts hjärnvila när vi inte stimulerar hjärnan alls utan då våra tankar tillåts att studsa runt. Samtidigt som vi försöker bli mer uppmärksammade på vad det är vi egentligen gör framför skärmarna när vi väl använder dem.

– Ladda telefonen utanför sovrummet när det är dags att sova, ta bort tidstjuvar i telefonen, städa bland apparna, och städa i flödet i sociala medier så att du bara följer de personer eller sidor som du faktiskt tycker ger dig någonting.

Det finns mycket vi kan göra var och en för sig, men Sissela Nutley uppmanar också till att frågorna även betonas på samhällelig nivå.

– Vi måste lyfta den här diskussionen. Just nu vilar väldigt många av de här besluten tungt på individens axlar. Inte minst för barn och för tonåringar vill vi ju ha ett samhälle och ett system av aktiviteter som tar mer hänsyn till våra förutsättningar.

Rekommenderad läsning

en hjärna i guld.png

Atlas mot alzheimer

12 mar 2020 digit

En omfattande kartläggning av hjärnans proteiner ökar möjligheterna att utveckla läkemedel och behandlingar för diagnoser som Alzheimers sjukdom, ALS, och bipolär sjukdom. Bakom den världsunika hjärnatlasen finns forskare från KTH och Karolinska institutet.

vaccin-jordglob.jpg

Vaccinjakt på Karolinska

3 apr 2020 digit

Med hjälp av öppen forskningsdata arbetar Karolinska Institutet med att ta fram ett vaccin mot SARS-CoV-2, som ska fungera både mot nuvarande pandemi och kommande. Redan under mars skedde de första testerna.

tjej i profil pekar mot sin nästa.jpg

Genväg för covid-19

28 apr 2020 digit

Svenska forskare har kartlagt hur coronaviruset tar sig in i kroppen och sprids vidare. Den kunskapen är en förutsättning för att hitta effektiva läkemedel.

rosafärgade bakterier.jpg

Spikmatta för bakterier

5 maj 2020 digit

Bara inom EU drabbas drygt fyra miljoner patienter varje år av vårdrelaterade infektioner. Med grafitnanoflagor som integreras i medicinska hjälpmedel har forskare vid Chalmers hittat en lösning som dödar 99,9 procent av de farliga bakterierna.

ostron med en citronskiva.jpg

Rätt ostron med AI

22 apr 2020 digit

Att skilja inhemska och invasiva ostronyngel från varandra är svårt men nödvändigt enligt lag. Nu säkrar maskininlärning framtiden för havsbaserad odling och Bohusläns platta ostron.

coronaviruset.jpg

App hittar corona

10 mar 2020 digit

Många är oroliga för framfarten av coronaviruset och antalet smittade ökar. Nu jobbar forskare intensivt för att under de närmaste veckorna lansera en app som på mindre än en minut kan berätta om du är frisk eller bör söka läkare för Covid-19-provtagning.

männiiskor står i formen a en klassisk magnet.jpg

Supermagnet med 3D

20 mar 2020 digit

Istället för att producera magneter av sällsynta jordartsmetaller har ett forskarteam i Tyskland tagit fram en metod att 3D-printa supermagneter. Ett resultat som kan komma till nytta inom en mängd områden inom IoT.

läkare med munskydd i förgrunden och läkare i bakgrunden.jpg

Robotar i vården

31 mar 2020 digit

Robotar som städar, tar tempen och är sociala med patienter skulle underlätta för vården. Det gäller inte minst nuvarande situation med pandemi, men utvecklingen går alltför långsamt. Det menar fem framstående robotforskare.

kvinna håller hand bakom örat och lyssnar mot rosa bakgrund.jpg

Framsteg för hörseln

27 apr 2020 digit

Ny teknik kan avslöja innerörats hemligheter, och för med sig nya möjligheter att bota plötslig dövhet och tinnitus. En mycket speciell partikelaccelerator är en del av gåtans lösning.