Dålig koll på källkritik

Fortfarande brister skolorna i undervisning i källkritik, inte minst kring hur algoritmer fungerar. Det visar Internetstiftelsens studie inom området. I Upplands Bro är digital källkritik ett viktigt ämne men också svårt då utvecklingen går snabbt.

– Det finns flera saker som är spännande och intressanta i vår studie som ska sägas bygger på data från 2018 innan läroplansförändringarna trädde i kraft. Bland annat framgår att nästan alla barn i skolan får källkritiksundervisning, men inte speciellt regelbundet. Eleverna uppger att undervisningen i källkritik sker någon gång, säger Kristina Alexanderson, utbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

– På högstadiet ser vi att antalet barn som säger sig programmera i skolan minskar tydligt från året innan, trots att man kunde förvänta sig att det skulle öka givet att det skulle komma en ny läroplan.

Vi vet till exempel att intresset ofta dippar hos elever på högstadiet och här kan IKT och digitalisering göra skolan och undervisningen mer intressant.

jesper sjögren, stabschef på utbildningskontoret i Upplands-Bro

Hur ser undervisningen i programmering ut?

– Programmering är en del av det nya som ska implementeras i skolor och förskolor och vi arbetar med att fortbilda våra lärare. Samtidigt är det mycket annat att göra för den nya läroplanen innehåller en hel del. Tidigare har vi börjat tidigare med programmering i förskolan än vad man gjort i skolan, säger Jesper Sjögren, stabschef på utbildningskontoret i Upplands-Bro.

– Nu jobbar vi med den röda tråden, likvärdigheten, i våra förskolor och skolor för att på så sätt förvalta och utveckla den nyfikenheten och kreativitet som gör att barn vill lära sig. Vi vet till exempel att intresset ofta dippar hos elever på högstadiet och här kan IKT och digitalisering göra skolan och undervisningen mer intressant.

– Jag tror att man är mer kreativ i sina tankar i förskolan och på lågstadiet. Sedan händer något som vi behöver anpassa oss till i skolan för att se till att den röda tråden i lärprocessen fortsätter.

Vad säger Internetstiftelsens studie om läget för källkritik och fake news?

– Det är en liten studie som visar hur vindarna blåser men resultaten bekräftas nu när resultaten ser likadana ut i Skolinspektionens mer omfattande studie av källkritiksundervisningen.

– Barn får undervisning i traditionell källkritik och jag använder inte ordet traditionell i någon negativ bemärkelse, det är grunden för att lära sig värdera källor. Men man behöver också förstå hur informationssökning går till i digitala kanaler med svar på frågor om hur Google fungerar, hur algoritmer fungerar och hur de bidrar till att ge användaren ett visst innehåll. Den delen av källkritiksundervisningen är i princip obefintlig.

– En förklaring kan vara att detta tidigare inte var inskrivet i läroplanen som det är nu. En annan förklaring är mediet i sig. Det är skenbart enkelt att hitta information genom att skriva i sökraden men frågan är om det är så enkelt att verkligen hitta relevant information. Den kunskapen som vuxna kanske får med sig genom erfarenhet och utbildning behöver vi också förmedla till barnen. Som lärare behöver man inte kunna allt om sökstrategier, det viktiga är att vara nyfiken och själv kunna ställa frågor. Till exempel hur det här funkar egentligen och om det finns fler sökalternativ?

Hur jobbar Upplands-Bro med källkritik?

– Jag tror att vi behöver göra en jätteinsats för att lära elever förstå just den biten och förutsättningen för det är att vi lär ut detta till våra pedagoger. Vi tar till exempel in föreläsare för lärare som också inspirerar och pratar om sådana här saker. Är det som poppar upp när du skriver något i sökrutan på telefonen anpassat just efter dig i din lilla bubbla?

– Det här är saker vi behöver prata om hela tiden eftersom det förändras hela tiden. Vi har många lärare som inte är förberedda för uppgiften men vi jobbar på det och ser hur många som går väldigt fort framåt och lär sig det här. Men visst är det en utmaning att hänga med när läroplanen är hyfsat ny och vi behöver anpassa oss.

Hur kan Internetstiftelsen hjälpa till?

– Vi kan vara en jätteresurs för digital kompetens i skolan. Vi tog fram utbildningspaketet just med tanke på läroplansförändringarna, och för att det ska vara en låg tröskel för lärare att ta sig an uppgiften så att barnen faktiskt får kunskaperna som de behöver kring det digitala ekosystemet.

Vilka är dina två bästa tips till Sveriges rektorer och pedagoger?

– Var nyfiken och börja ställa frågor om varför det funkar som det gör. Mitt andra tips är Internetstiftelsens digitala lektioner som jag verkligen vill slå ett slag för. Titta på tjänsten, använd den och gör om den som det passar er. Den är helt öppen och fri för vi tror att ni gör den ännu bättre tillsammans med oss, avslutar Kristina Alexanderson.

6 mars 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter elisabeth noreit i skolanFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng