Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kritik mot klassrobot

När nyhetens behag bleknar har elever med erfarenhet av humanoida robotar i klassrummet en hel del invändningar. Många är tveksamma till om robotar ska undervisa yngre elever och framhåller risken att roboten kan störa i klassrummet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 18 november 2019 it i skolan

ledsen gul tecknad robot.jpg

– Resultatet var mycket tydligt. Elever som tidigare träffat roboten var mer kritiska till att robotar läser av och analyserar deras känslor. En trolig förklaring är att eleverna inte kände att robotens empatiska drag tillförde något till deras inlärning, vilken kanske blev tydligt då interaktionen havererade många gånger. Det kan också vara så att nyhetens behag för de erfarna eleverna falnat. De fann inte idéen om en empatisk robot i klassrummet särskilt spännande andra gången och intog därmed en kritisk ståndpunkt, säger Sofia Serholt, lektor vid Göteborgs universitet.

Klass med kontrollgrupp

Under 2015 genomförde Sofia Serholt en tre månader lång fältstudie med en empatisk humanoid robot på en mellanstadieskola i Västsverige. 46 elever i årskurs 4 till 6 deltog i studien.

Förra året återvände hon till eleverna som nu går i högstadiet för att återigen undersöka deras föreställningar av relationen elev-robot. Samtidigt hade nya ungdomar tillkommit i klassen vilket gav möjlighet att jämföra hur de olika elevgrupperna upplever en robot i klassrummet.

En av tankarna med pedagogiska robotar är att de ska bidra till att lära ut på ett engagerande sätt, samt förväntas interagera med barnen på liknande sätt som lärarna. 

– I båda grupperna var en majoritet av eleverna positiva till att ha en människoliknande robot i skolan. Eleverna kunde se sig själva prata med roboten samtidigt som den skulle kunna bistå med hjälp när eleverna ställde frågor. Å andra sidan var en majoritet av eleverna negativa till att låta roboten sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna och ta beslut. 

Kloka funderingar

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten. Vissa elever trodde att själva förekomsten av en robot skulle kunna skapa distraktioner, medan andra spekulerade i att med bara en robot i klassrummet skulle alla elever försöka få robotens uppmärksamhet, och därmed minska möjligheten att interagera med den en och en.

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten.

– Eleverna var kloka i sina farhågor och funderingar. Även om vi inte kan generalisera dessa resultat till andra studier med barn och robotar gör vi bäst i att fortsätta den här utvecklingen med försiktighet tills dess att mer grundliga undersökningar av effekterna finns. Att introducera robotar i större skala skulle medföra en signifikant förändring i vad det betyder för barn att gå i skolan och genom utbildningssystemet, säger Sofia Serholt. 

Om studien

Första studien genomfördes med en robot av typ Nao. Andra studien genomförde med en robot av typ Pepper. För att Nao-roboten skulle kunna läsa av elevernas känslor utgick den framförallt ifrån deras ansiktsuttryck och röstlägen. Eleverna bar även armband som mätte hudledningsförmåga som de fick veta kunde mäta stress.

Eleverna fick även fylla i formulär och svara på frågor om upplevelsen där de bland annat fick uppge om de tyckte att roboten var empatisk gentemot dem. 

Källa: Göteborgs universitet

Läs även

VR och robotar i Norrköping

Senaste nytt

It-strul för 30 mdr

10 december 2019

Hela 34 minuter om dagen spenderar medlemmarna i fackförbundet Vision på it-lösningar som inte fungerar. Den sammanlagda tiden har ökat sedan den senaste undersökningen och totalt beräknas tidsåtgången kosta 30 miljarder kronor om året.

Volvos viktiga provtur

10 december 2019

Autonom kollektivtrafik är en förutsättning för framtidens hållbara städer. Nu testar Volvo för första gången sin självkörande buss under verkliga förhållanden.

Klarnas bedrägerimöte

9 december 2019

Betalningsleverantören Klarna samlar branschen för att diskutera åtgärder mot onlinebedrägerier. MSB, Finansinspektionen och Sveriges storbanker deltar i samtalen. 

Industrins snabbväg

9 december 2019

Små och medelstora företag saknar ofta den kunskap som behövs för att nyttja olika verksamhetens it-lösningar på ett effektivt sätt. Genom forskning om business intelligence finns nu ett ramverk som visar vägen till ett smidigt införande av Smart Factories.

Beslut om blockkedja

6 december 2019

Lantmäteriet och DIGG har fått i uppdrag av regeringen att prova ny teknik för automatisering i offentlig förvaltning. När uppdraget är slut ska materialet samlas in för att kunna användas vidare. 

3D-printat på Ikea

6 december 2019

Det finns mycket att vinna med 3D-printade metalldelar till industrins tillverkningsmaskiner. För Ikea ökar kvaliteten i tillverkningen med 20 procent, samtidigt som förbrukningen av kylvatten minskade med 86 procent. Det visar forskning vid Örebro universitet.